Bästa sättet att få en vän

Det sägs att bästa sättet att få en vän är att själv vara en vän.

Men för den som aldrig har upplevt vänskap eller kärlek är det inte så lätt att ”vara en vän”. Har man ingen egen erfarenhet av att vara sedd och efterlängtad kan det vara svårt att sträcka ut en hand till någon annan. Man förväntar sig ju bara att den andra personen ska reagera negativt. Och man kanske inte orkar bli avvisad en gång till.

Kanske första steget då får vara att man är en vän åt sig själv?

Som sin egen vän behandlar man sig själv så som man skulle önska att andra behandlar en. Man tar hand om sig själv, och gör snälla saker åt sig själv.

Sen kanske man kan börja, lite försiktigt, att vara en vän åt någon annan också.

Det kanske låter konstigt i dina öron, att man ska vara en vän åt sig själv. Men handen på hjärtat – är jag (du) alltid vänligt inställd till mig (dig) själv?

Kanske det är dags att börja där, för oss alla?

Kanske redan idag?

Har vi avskaffat det sunda förnuftet?

Ibland tror jag att vi har avskaffat det sunda förnuftet. Att vi har beskyddat bort vårt behov av att tänka själva.

Så fort vi upptäcker en potentiell fara vill vi göra den ofarlig. Till exempel genom lagstiftning eller genom säkerhetsanordningar.

Men vad händer med oss människor om vi aldrig behöver använda vårt eget sunda förnuft, om vi aldrig behöver vara uppmärksamma på vad som kan vara farligt för oss?

Jag tycker att det verkar som om vi håller på att trubba av inte bara vårt sunda förnuft, utan även insikten att det vi gör får konsekvenser. För oss själva, och för andra människor.

Hur har det påverkat dig?

Vem var hon, den där Maria?

Idag är det Jungfru Marie bebådelsedag, enligt kyrkans kalender. Men vem var den där Maria, egentligen?

Det står inte så mycket om Maria i Bibeln. Hon var mamma till Jesus. Vi möter henne några gånger i evangelierna, och så en gång i Apostlagärningarna.

Den här söndagen berättar vi i kyrkan om när Maria fick besök av en ängel (Luk 1:25-38). Hon fick då veta att hon skulle föda Guds son.

Hur det gick till, rent konkret, har det spekulerats mycket i. Jag för min del tror att Gud skapade ett färdigt litet foster i Marias livmoder ungefär på samma sätt som Gud skapade världen – genom att helt enkelt vilja att det skulle hända.

Det finns mycket att säga om Maria, om vad som berättas om henne i Bibeln och om vad människor har tänkt och trott om henne. Jag tror jag får återkomma till det.

Jag har predikat om Marias möte med ängeln. Om du vill kan du läsa min predikan här: Predikan Fjärde advent 2015

Teori eller fakta?

Den kristna tron beskylls ofta för att vara en teori, en hypotes utan faktagrund.

Det kan nog stämma, det. Det är liksom lite svårt att objektivt bevisa att Gud finns. Vi som är troende grundar vår övertygelse till stor del på egna personliga inre upplevelser, eller på att vi litar på andra personers redogörelser för sina egna personliga inre upplevelser, till exempel i Bibeln.

En del av den kristna tron som särskilt brukar utpekas som teori, eller rentav som en myt, är tron på att allt det vi ser och hör och uppfattar med våra mänskliga sinnen, plus allt det som vi förstår finns fastän vi inte kan se eller höra eller uppfatta det med våra mänskliga sinnen, att allt det har blivit till genom att Gud skapade det, med sin viljekraft, ur ingenting. Och eftersom det av naturliga skäl måste ha hänt innan det fanns människor, och eftersom det av den anledningen bara finns dokumenterat i efterskott, går det förstås inte att bevisa den saken objektivt.

I stället för att tro på skapelsen och en skapare ska man i stället tro på att allt det vi ser och hör och uppfattar med våra mänskliga sinnen, plus allt det som vi förstår finns fastän vi inte kan se eller höra eller uppfatta det med våra mänskliga sinnen, att allt det på något vis har blivit till utan orsak, ur ingenting. Ingen och ingenting står bakom världens tillkomst, menar man. Det bara hände, på något vis.

Personligen köper jag inte den tanken. Men det var inte det jag tänkte skriva om idag.

Jag har ingenting emot att man med vetenskapens hjälp utforskar världens alla vinklar och vrår. Jag har ingenting emot att man berättar vad man anser sig ha kommit fram till genom dessa utforskningar. Men jag stör mig väldigt mycket på att min tro på någon form av skapelse orsakad av en evigt existerande Gud kallas för teori och tro, medan de vetenskapliga efterforskningsresultaten presenteras som fakta. Trots att inte heller de kan bevisas objektiv. Och trots att vetenskapen gång på gång måste ändra sina teorier, när nya forskningsresultat kommer fram.

I skolans undervisning ska man vara objektiv, och därför får man bara presentera den kristna versionen som en religiös uppfattning. Den vetenskapliga versionen får man däremot presentera som fakta. Och när man läser om de vetenskapliga teorierna i till exempel media står det aldrig att det handlar om teorier som inte kan bevisas. Och det är det jag stör mig på.

(Om du vill veta vad som fick mig att skriva om det här just idag, kan du läsa den här artikeln på svt nyheters hemsida: Dinosauriernas släktträd skakas om)