Att följa Jesus är gratis. Det kostar absolut ingenting. Samtidigt kostar det allt vi har.
Jag höll en betraktelse om det, i söndags. Om du vill kan du läsa min betraktelse här: Betraktelse 1 sjätte sönd e tref
Att följa Jesus är gratis. Det kostar absolut ingenting. Samtidigt kostar det allt vi har.
Jag höll en betraktelse om det, i söndags. Om du vill kan du läsa min betraktelse här: Betraktelse 1 sjätte sönd e tref
Idag har jag hållit i en gudstjänst ute i det fria, i en vacker friluftskyrka.
Trefaldighetstiden, som sträcker sig från början av juni till slutet av november, handlar mycket om det kristna livet, om att växa i tro. Förra veckan var temat ”Följ mig”. Den här söndagens tema är ”Efterföljelse”. Ganska lika, men ändå inte.
Jag predikade om att det vi framför allt har fått av Jesus är frihet. Om du vill kan du läsa min predikan här: Predikan sjätte sönd e tref 2017
Vi människor söker ständigt efter mer kunskap, bättre kunskap, den slutliga kunskapen.
Men hör här vad en klok person sa, för två tusen år sedan:
”Den som tror sig ha kunskap har ännu inte fått den rätta kunskapen.” *
Nej, det var inte Jesus som sa de orden. Det var Paulus.
Så nästa gång du hör någon säga: Nu vet jag hur det verkligen är!
– då bör du dra öronen åt dig.
* (Citatet är hämtat från 1 Kor 8:2)
Idag firade vi veckomässa igen, här där jag jobbar över sommaren.
Jag höll ett beredelseord över Apostladagens tema ”Sänd mig!”
Om du vill kan du läsa mitt beredelseord här: Beredelseord Apostladagen 2017
Har du hört talas om profeten Jesaja?
Jesaja fick se Gud i en uppenbarelse, eller vision. Han förstod då att Gud var ren och helig, och upplevde att han själv var både o-helig och o-ren. Gud sände då, i synen, en ängel som rörde vid Jesajas läppar med ett glödande kol, för att symboliskt göra honom ren.
Sedan hörde Jesaja Gud fråga vem han skulle kunna sända som sin budbärare, och då ropade Jesaja: ”Sänd mig!” (Om du vill kan du läsa storyn här: Jes 6:1-8.)
Jag tycker att det var mycket modigt av Jesaja att anmäla sig frivilligt till det uppdraget.
För när Gud kallar får man oftast inte veta i förväg vad uppdraget innebär. Det är kanske lite grand som att föda barn. Om man i förväg visste hur fruktansvärt ont det skulle göra (oftast, men inte alltid), då skulle man kanske aldrig våga skaffa barn. Men när man har fött barnet, och håller det i sin famn, då tycker man (oftast, men inte alltid) att det var värt all smärta och allt besvär.
Att följa Guds kallelse kan var både jobbigt och smärtsamt. Men det är också en källa till stor glädje.
Vågar du ta risken att ta emot ett uppdrag från Gud?
Gör då som Jesaja, och säg till Gud: ”Sänd mig!”