Att möta sörjande

Hur bemöter man människor som har förlorat någon de älskar?

Hur är man lagom deltagande, medkännande utan att göra sorgen tyngre?

Som medmänniska har jag upplevt att det kan vara bra att avdramatisera, och att inte rygga för de svåra orden. Att säga att personen har dött, i stället för att använda omskrivningar. Men som präst, hur gör man då?

När man möter sörjande kan ett illa valt ord göra illa i stället för att trösta och stötta. Rädsla för att trampa i klaveret kan leda till att man i blir mjäkig och intetsägande.

Tyvärr finns det bara ett enda sätt att lära sig – att öva, öva och öva.

Jag ber Gud beskydda de sörjande människor jag möter, tills jag (förhoppningsvis) hittar de rätta orden och det rätta tonfallet.

Kanske handlar det helt enkelt om att bli trygg i sig själv i rollen som präst?

Jag hoppas det.

Lycka – eller glädje?

Igår frågade jag dig vad som gör dig lycklig.

Idag funderar jag på om det är någon skillnad mellan lycka och glädje.

För mig är det skillnad.

Jag blir glad av att se vissa färger, till exempel lila. Men jag blir lycklig av att köpa/hitta/äga till exempel de där lila planteringskrukorna jag berättade om igår.

Är det ägandet som gör mig lycklig?

Nej, inte ägandet i sig. Men att jag äger de lila krukorna betyder att jag kan titta på dem precis när jag vill. Hur ofta jag vill.

Så det är inte ägandet som gör mig lycklig. Jag blir lycklig av att ha fri tillgång till det som gör mig glad.

Vad gör dig glad?

De starka och välmående

”Jag skall själv valla mina får och låta dem komma till ro, säger Herren Gud. Jag skall leta efter de vilsegångna och hämta hem de bortsprungna, jag skall förbinda de skadade, hjälpa de sjuka och se till de starka och välmående.” (Hes 34:11-16).

Så står det i en av den här söndagens bibeltexter.

Jag har både hört och läst den texten förut, men jag har inte tänkt på just den vinklingen.

Den gode Herden tar inte bara hand om de svaga, sjuka, förvirrade och bortsprungna fåren. Herden tar också hand om de får som mår bra och har det gott.

Enligt Johannesevangeliet säger Jesus Kristus att han är den gode herden.

Jesus, den gode herden, bryr sig om dig.

Jesus bryr sig om dig när du mår dåligt och har det jobbigt i livet.

Men Jesus bryr sig om dig också när du har ett bra liv som du är nöjd med och glad för.

Delad makt – mindre maktmissbruk

En av de saker jag bekymrar mig för, när jag blir präst, är att en präst alltid har viss makt.

Det kan vara verklig makt, som beror på en präst har kunskap, till exempel om Bibeln, som människor i allmänhet kanske inte har. Det kan också vara makt som människor tror att en präst har, och därför ger prästen. Men det kan också vara makt som människor ger en präst, därför att de tycker att det känns bra att ha någon att förlita sig på.

Men vilken typ av makt det än handlar om, är det en riskfaktor.

För makt korrumperar.

Om jag, som präst, då gör mitt bästa för att dela den makt jag har, eller får, med andra människor, då minskar risken att jag ska bli korrumperad.

Därför ska jag på alla sätt sträva efter att ge makt åt andra.

Makt att bidra till kyrkans verksamhet, med det var och en har och kan.

Makt att ta ansvar för sina egna liv.

Makt att lita mer på sig själv än på prästen.

Makt att förlita sig på Gud.