En av de saker jag bekymrar mig för, när jag blir präst, är att en präst alltid har viss makt.
Det kan vara verklig makt, som beror på en präst har kunskap, till exempel om Bibeln, som människor i allmänhet kanske inte har. Det kan också vara makt som människor tror att en präst har, och därför ger prästen. Men det kan också vara makt som människor ger en präst, därför att de tycker att det känns bra att ha någon att förlita sig på.
Men vilken typ av makt det än handlar om, är det en riskfaktor.
För makt korrumperar.
Om jag, som präst, då gör mitt bästa för att dela den makt jag har, eller får, med andra människor, då minskar risken att jag ska bli korrumperad.
Därför ska jag på alla sätt sträva efter att ge makt åt andra.
Makt att bidra till kyrkans verksamhet, med det var och en har och kan.
Makt att ta ansvar för sina egna liv.
Makt att lita mer på sig själv än på prästen.
Makt att förlita sig på Gud.