Vem kan visa oss Gud?

För några dagar sedan skrev jag att vi kan veta hurdan Gud är genom att se oss omkring, på jorden och i universum. Titta på grundmaterialet, inte på vad vi har gjort med det! För vi har gemensamt ansvar för jorden, för att ta hand om den, så att den räcker till våra barn och barnbarn också. Och vi har inte skött om jorden som vi borde ha gjort. Men vi kan inte anklaga Gud för det som vi själva har ställt till med.

Det finns också andra sätt att veta hurdan Gud är. Det allra bästa sättet är att titta på Gud själv.

Och nu tar jag hjälp av Bibeln igen. För där finns en bra beskrivning av Gud.

Den beskrivningen har ett namn – Jesus.

De som skrev Nya testamentet hade antingen träffat Jesus, eller också träffat någon som själv hade träffat Jesus. De borde alltså veta vad, eller vem, de pratar om.

Den kristna tron är att Jesus är Gud själv, som blev människa.

Där kan vi slå knut på hjärnan, för att försöka förstå hur det kan hänga ihop. Det är fullständigt omöjligt att en människa kan vara Gud. Men det är vad de trodde, som kände Jesus. Kanske inte just när de träffade honom, men efteråt, när de hade mött en levande Jesus, fastän han bevisligen hade dött och blivit begravd.

Och nu har du ett val. Precis som jag, och alla andra har ett val.

Ska du tro på vad de här personerna, som själva träffade Jesus, berättar om honom? Eller ska du inte tro på dem?

Valet är ditt.

Vad vet DU om Gud?

I förrgår frågade jag om vi kan veta någonting om Gud, bortsett från det vi kan läsa om i Bibeln. Och så svarade jag att vi kan det.

Du kanske tycker att jag fuskar nu, men så här står det i Bibeln:

”Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.” (Rom 1:19-20)

Vi kan veta någonting om Gud genom att se oss omkring på jorden och i universum. Alltså, titta på själva grundmaterialet, inte på vad vi människor har gjort med det.

Många försöker förklara att vi och allting annat har kommit från någonting mycket litet och kompakt, och sedan utvecklats till det vi ser idag – Big Bang-teorin. Wikipedia är väl inte den mest tillförlitliga källan till kunskap, men där kan vi läsa en del om universums historia.

Vad de här teorierna om hur allting blev till INTE förklarar är hur detta lilla och kompakta uppstod. Hur kan någonting bli till när det inte finns någonting alls? Den frågan tycker jag inte att vi får något bra svar på.

Den bästa förklaring jag kan tänka mig är att det från början faktiskt fanns någonting. Någonting som alltid har funnits och alltid kommer att finnas. Detta någonting som vi kallar Gud.

Jag började med att hänvisa till Bibeln. Men Bibeln uppmanar oss att se oss omkring i den riktiga världen – IRL, för att ta reda på hurdan Gud är.

Fortsättning följer.

Vad kan vi veta om Gud?

Jag har skrivit några inlägg här på bloggen om att det finns vissa grundläggande punkter, som jag i andra sammanhang kanske skulle kalla ”fakta”, som jag har som utgångspunkt när jag läser Bibeln och försöker förstå vad budskapet om Gud är. De punkterna har jag fått fram genom att läsa Bibeln, hela Bibeln, gång på gång, och uppfattat en röd tråd som går genom hela boken. Eller genom alla böckerna. För Bibeln är ju egentligen inte en bok, utan många.

Men att läsa Bibeln är ju bara att läsa vad andra har berättat om Gud, och om sina egna erfarenheter av Gud. Andrahandsfakta. Eller ibland tredjehandsfakta.

Kan vi veta någonting om Gud, mer än genom att läsa Bibeln?

Ja, det kan vi. Det är mitt svar på den frågan.

Ja, vi kan veta någonting om Gud.

Fortsättning följer.

Makt utan kärlek är farlig

Jag fortsätter mitt resonemang omkring Bibelns budskap och vårt uppdrag.

Om Gud bara vore allsmäktig, och inte älskade oss och jorden, då skulle vi inte kunna känna oss trygga. Då skulle Gud antagligen göra lite vad som helst, och strunta i hur det skulle påverka oss, bara för att Gud kan göra det, bara för att det vore möjligt.

Precis som vi människor ibland gör lite vad som helst, bara för att vi kan, bara för att det är möjligt. Även om det kanske inte är så smart, det vi gör. Och ibland också fastän vi egentligen vet att andra människor kan råka illa ut på grund av det vi gör.

Till exempel kör vi ibland bil fastän vi egentligen vet att vi inte är i sådant skick att vi kan köra bil på ett säkert sätt. Eller också tar vi onödiga risker i trafiken, och struntar i konsekvenserna.

Men Gud älskar också. Och kärleken sätter gränser för vad Gud gör och inte gör.

Jag tror att det är Guds kärlek som gör att det finns logik i världen. För att vi ska kunna lita på det vi ser och upplever.

Jag tror också att Guds logik inte alltid är den samma som vår egen logik.

För Gud kan se längre än vi kan, och kan också förstå konsekvenser som vi inte kan se och förstå.

Och jag tror att det är därför vi ibland kan tycka att det är svårt att tro på att Gud finns, att Gud bryr sig, och att Gud kan hjälpa.

Fortsättning följer.

Gud finns. Gud bryr sig. Gud kan hjälpa.

Här om dagen berättade jag vilket tema jag har valt att använda när jag läser Bibeln och försöker förstå vad budskapet är.

Gud finns. Gud bryr sig. Gud kan hjälpa.

Jag har inte tagit det ur tomma luften. Det är genom att läsa Bibeln från början till slut, gång på gång, och även gå in lite djupare i den ena delen av Bibeln efter den andra, som temat har blivit tydligt för mig.

När jag kommer till avsnitt som känns besvärliga använder jag det här temat, för att försöka förstå vad betydelsen kan vara.

Så tror jag att vi gör alltihop, i andra situationer. Vi litar på vår egen erfarenhet, i kombination med andra människors samlade kunskap och erfarenhet, människor som vi litar på och har förtroende för.

Att Gud finns och kan hjälpa har att göra med att Gud är allsmäktig. Det betyder att Gud kan göra precis vad som helst, utan begränsningar. Det betyder däremot inte att Gud verkligen gör vad som helst, bara att Gud kan göra vad som helst.

Att Gud bryr sig handlar om att Gud älskar. Verkligen älskar, på allvar. Inte för sin egen skull, utan för deras skull som Gud älskar. Enligt Bibeln älskar Gud inte bara oss människor, utan också jorden, med alla djur och växter, och själva jordklotet. Alltså hela den skapade världen.

Fortsättning följer.