Eva, präst i Dalsland

”Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på dem och ge dem ett hjärta av kött …” (Hes 11:19)

Vid ett tillfälle för kanske 40 år sedan fick jag ett nytt hjärta av Gud. Jag liksom såg för mitt inre öga hur mitt hjärta, som kändes alldeles förfärligt hårt och kallt, var med Jesus på korset, och dog med honom. När han sedan uppstod och kom ut ur graven bar han mitt hjärta i sina händer, och det var rött, levande och varmt. Jag kände verkligen skillnaden.

När jag läser texten i Hesekiels bok blir jag påmind om att jag har fått ett nytt och levande hjärta av Gud, och att jag inte vill att det ska bli hårt och kallt igen.

För en tid sedan blev jag, återigen, påmind om att livet är en gåva. En gåva som vi får ta emot med glädje, vårda med omsorg och kärlek, och så småningom ta avsked av. Det gäller både vårt eget liv och de människors liv som vi har omkring oss.

Vi kan inte ta livet för givet. Varje dag kan vara vår sista, men samtidigt är varje dag ändå alltid en ny början. Viktigast av allt är att leva i nuet, att vara medveten om vad vi har omkring oss just nu, och inte fastna i tanken på vår egen eller våra nära och käras kommande död.

Det är inte alltid lätt att leva i nuet. Det kan till och med vara mycket svårt ibland. Men det är vår gåva och vår uppgift.

Som troende kristen är jag övertygad om att jag varje dag är buren av Guds starka och trygga hand. I den handen kan jag leva i trygghet, vad som än händer. Är livet tungt och jobbigt får jag lita på att Guds hand fortfarande finns där, under mina fötter, som en trygg grund att stå på, eller ligga i. Är livet roligt får jag dansa i samma hand. Och när jag dör bär Guds hand mig över tröskeln, in i evigheten.

Är livet jobbigt för dig just nu? Då önskar jag dig att kunna känna Guds hand under dina fötter. Jag önskar dig att kunna lita på att Gud är lika nära varje dag, hur din dag än ser ut, vad som än ligger framför dig. Och att våga, och orka, tro att Gud vill dela både din glädje och din sorg med dig.

Var kommer vi ifrån? Hur började allting?

Bibelns Gud beskrivs som ”evig”, utan början och utan slut. Bibeln målar en bild av att Gud fanns före allting, och att allting som finns har kommit från denna eviga Gud.

Så vitt jag vet finns det ingen teori som förklarar hur vi, jorden och hela universum egentligen kom till. Alla teorier som jag har hört talas om utgår ifrån någonting som redan fanns. Och det är väl rätt självklart, eftersom ingenting inte gärna kan bli någonting, så där utan vidare.

Rymdens evighet har jag hört beskrivas som en loop som upprepar sig själva. Den beskrivningen tillfredsställer inte mig.

Det är nog så att vi människor inte kan förstå begreppet ”evighet”. Och då är det, tänker jag lika svårt att förstå ett evigt universum som en evig Gud.

Kan det vara så, tro, att vi människor har en så stark önskan att vara självständiga och oberoende att vi hellre väljer att tro på ett opersonligt evigt universum än på en personlig evig Gud?

Härom dagen skrev jag att människan inte är kostnadseffektiv. Och så är det. Men det är inte det intryck jag får när jag läser nyheterna.

Allting handlar om pengar. Allting ska kosta så lite som möjligt, och priset är ofta mer avgörande än kvaliteten.

För, handen på hjärtat – hur ofta köper du en dyr sak, när det finns en liknande till lägre pris?

Men det som är billigast är ofta tillverkat av arbetare som har låg lön. Och de bor och arbetar i länder som ligger långt bort. Och det innebär att de saker som dessa människor tillverkar transporteras långa sträckor innan du köper det. Och det i sin tur betyder att de saker som tillverkas på nära håll, av människor som får en lön som de kan leva på, inte blir sålda, och att dessa människor riskerar att bli arbetslösa.

Därför måste människor vara kostnadseffektiva, fastän det inte är bra för oss.

Ibland är vi tvungna att prioritera, och köpa billigt, för att vi inte har råd. Så är det, tyvärr. Men inte alltid.

Hur prioriterar du, när du köper saker?

Härom dagen åt jag lunch på en snabbmatsrestaurang. Jag iakttog personalen, som stressade och nästan sprang när de betjänade oss kunder.

Men vi människor är inte gjorda för att stressa. Vi är inte kostnadseffektiva till vår natur.

Vi blir utslitna av att stressa, precis som jorden blir utsliten när vi tvingar den att producera mer än den är gjord för.

Det är vi, inte vår skapare, som har uppfunnit pengasystemet.