Bibeln berättar en historia som inte är anpassad för att visa bara det positiva och vackra. Det finns både ont och gott i storyn, och både goda och onda människors handlingar visas upp. Till och med den store (kung David) gjorde både gott och ont i sitt liv, står det.
Om Bibeln bara var ett påhitt av Israels folk, som hela Gamla Testamentet handlar om, då tror i alla fall jag att de goda människornas onda handlingar skulle ha tonats ner, eller inte tagits med alls.
Eller vad tror du?
Jag har suttit hela dagen och funderat på vad jag ska skriva med anledning av presidentvalet i USA. Men det blir ingenting skrivet. Det är ingen glad dag.
OK, om man nu har bestämt sig för att bli en kristen, vad ska man då göra?
(Ett annat sätt att säga ”bli kristen” är ”bli frälst”. Ordet frälst betyder helt enkelt räddad. Vad man blir räddad från ska jag återkomma till.)
I Bibeln finns det både enkla och komplicerade svar på frågan. Det enklaste svaret är:
Tro på Herren Jesus! (Apg 16:30-31)
Att tro på Jesus är både lätt och svårt. Mer om det (också) en annan dag.
Jag skrev för några dagar sedan om ”pseudo-yrken”, alltså yrken som inte har något samband med jordens kretslopp eller den mänskliga livscykeln. Givetvis är den definitionen en grov förenkling och generalisering. Det finns många yrken som är både riktiga och viktiga utan att handla om mat, inte minst alla olika serviceyrken.
I programserien Sociala monster, på SVT, ges typiska exempel på vad jag skulle kalla pseudo-yrken. Man kan försörja sig på att vara kändis, utan att göra någon egentlig praktisk nytta. Kanske speglar det vår tid, där vi sätter det egna jaget främst, och där vi verkar tänka mest på oss själva och på våra pengar (2 Tim 3:2).
Som präst kommer jag att hantera den mänskliga livscykeln, från barndop till begravning. Jag kommer också att ha möjlighet att engagera mig för jordens kretslopp, även om det kanske inte uttryckligen kommer att stå med i min arbetsbeskrivning. Präst är därmed inte ett pseudo-yrke, enligt min definition.
Hur tänker du?
Den här söndagens evangelietext är hämtad från Johannesevangeliet. Textläsaren ändrade texten oavsiktligt, men med förödande resultat. I texten säger Jesus: ”… den som kommer till mig skall jag inte visa bort”, men vi fick i stället höra: ”… den som kommer till mig skall inte visas bort”. Bara några bokstäver skiljer den ena versionen från den andra. Men ändringen gör att någon annan än Jesus är subjektet i meningen.
”Den som kommer till mig skall JAG inte visa bort”, säger Jesus. Det är Jesus som tar emot alla som kommer till honom, och det är bara Jesus som avgör vem han ska ta emot. Den ändrade texten antyder att den som söker Jesus först kommer att möta någon eller några andra än Jesus själv, och att det är den eller de som bestämmer.
Men det är Jesus som är subjektet. Bara Jesus avgör vem som får komma ända fram till honom. Och Jesus säger att den som kommer till honom får komma. Han avvisar inte en enda person. Inte dig heller.
(Joh 6:37-40)
