Eva, präst i Dalsland

Den Bibel vi läser på vårt eget språk är en översättning av grekiska och hebreiska texter, som är mycket gamla. När man översätter måste man alltid välja mellan flera tänkbara översättningar, som kan vara ganska lika eller ganska olika varandra. Den text vi läser är alltså inte en exakt och odiskutabel översättning.

Så vad betyder de ursprungliga texterna – egentligen?

Många är de teologer som har ägnat tid åt att studera texterna, språken och de olika möjliga översättningarna, för att kanske hitta svaret på frågan.

Men mer intressant, tycker jag, är frågan: Så vad betyder det – för mig?

När du läser i Bibeln, fundera då gärna på vad de som skrev texterna kan ha menat när de skrev dem, då för länge sen. Men fundera också på vad texterna, alltså översättningen till ditt eget språk, betyder för just dig, just här och nu.

Vi brukar kalla Bibeln för ”Guds ord”. Min tro är att Gud kan tala genom det som står i Bibeln, och förmedla ett budskap till den som läser.

Jag tror inte att det är meningen att vi ska använda Bibeln som lagbok, i alla fall inte ord för ord (jag ska skriva mer om det, en annan dag). Men jag tror att det som står i Bibeln kan betyda någonting för oss som läser den. Betyda olika saker vid olika tillfällen och olika saker för olika personer.

För vi är alla olika.

Och relationen mellan oss och Gud är lika olika som vi är olika varandra.

Hur läser du Bibeln?

Någon sa häromdagen att man kanske borde döda onda människor. Till exempel borde Hitler ha blivit dödad innan han hade hunnit göra så mycket ont, sa den personen.

Finns det människor som ”är” onda?

Hur vet vi i så fall att en person är genuint ond?

Jag tänker att det finns människor som tänker onda tankar och gör onda gärningar. Men jag tror inte att vi (människor) har möjlighet att avgöra om någon ”är” ond eller inte.

Jag tror också att det är farligt att tänka i de banorna.

För om vi bestämmer att det är OK att döda onda människor, eller ens behandla onda människor sämre än vi behandlar andra, var ska vi då dra gränsen?

Och vem av oss har rätt att bestämma var den gränsen ska gå?

Bara Gud vet vad som finns i en människas hjärta.

Bara Gud har rätt att avgöra vem som är ond och vem som är god.

Och Gud sände sin son, Jesus Kristus, för att rädda ALLA människor*.

Det tycker jag visar hur vi (människor) bör tänka.

– – – – –

* Ordet ”världen” i Joh 3:16 kan betyda både ”världen”, ”jordens innevånare”, ”de som tror” och ”de som inte tror”. Det visar, tänker jag, att Guds räddning inkluderar allt och alla, inte bara vissa personer eller vissa delar av världen. (Klicka på ”world” i bibeltexten på den här sidan: Joh 3:16, Studylight.org, så kommer det upp en ruta med förklaring till ordet, längre ner på sidan.)

Du kanske inte tror det, eller upplever det, men Gud är alltid nära dig.

Precis som marken vi går på håller för vår tyngd, vare sig vi tänker på det eller inte, så håller Guds hand att både stå, hoppa och ligga i.

Du kan vara glad eller ledsen, trygg eller orolig, arg eller lugn. I Guds hand får du alltid vara den du verkligen är, som du verkligen är.

Jag önskar dig att lära känna den tryggheten.

På löpsedlarna idag läste jag om ”5 hälsovanor som får dig att leva 14 år längre”.

Vill jag leva 14 år längre? Vill du?

14 år längre än vad?

Är det verkligen antal år som är det viktiga?

Ja, kanske om det här livet är allt vi har.

Men jag tror inte att det är det.

Vad tror du?

… och det är antagligen du också.

Hur mycket jag än försöker vara en god människa märker jag ganska ofta att jag misslyckas med det. Du också?

För – handen på hjärtat – jag säger inte bara snälla saker till andra människor. Jag snäser av människor som bara har varit snälla mot mig. Jag irriterar mig på människor som kommer i vägen för mig, fastän de inte gör det med avsikt. Jag blir avundsjuk på människor som har lyckats med saker som jag själv inte har lyckats med, eller som har saker som jag själv skulle vilja ha. Jag skulle kunna fortsätta med flera exempel.

Och inte nog med det – jag gör det gång på gång. Fastän jag vet att det är fel. Fastän jag inte vill göra så.

Är det inte så med dig också?

Men fastän jag är en dålig människa, ibland riktigt hemsk, så är jag älskad av Gud, och får möjlighet att börja om varje gång jag gör fel.

Du är också älskad av Gud, fastän du antagligen gör fel ungefär lika ofta som jag.

Och du får också möjlighet att börja om, varje gång du gör fel.