Eva, präst i Dalsland

När jag inte lyckas ansluta till mitt internet blir jag stressad och frustrerad. Jag kan inte kolla min mejl, jag kan inte se vad som händer på Facebook, jag kan inte följa med i nyhetsrapporteringen. Vad har jag missat, tänker jag, och försöker ansluta igen, för sjuttifjärde gången.

Den här dikten skrev jag när jag var tonåring. Känner du igen dig?

Hallå, Gud!
Det är jag som ringer.
Hallå…?

Är det min telefon som krånglar,
eller är det fel på ledningen?
Jag hör ju aldrig dig.
Inte ett ljud når fram till mig.
Men lägg inte på, Gud!
Vi kan väl försöka lite till?

Hallå!
Är du där?

Hur ska jag veta
om jag kommit rätt
när du inte svarar?!

Men lägg inte på, Gud!

Hallå…

Har du tänkt på hur många olyckor som INTE händer i trafiken? Olyckor som borde hända, men av någon obegriplig anledning inte händer?

Man ska inte fästa sig allt för mycket vid sina jordiska ägodelar. Allt vi äger är bara ting, världsliga saker. Eller pengar, om vi omvandlar ägodelen till vad det kostar att skaffa en ny.

Jag har blivit av med mina mobiltelefoner. Förhoppningsvis får jag dem tillbaka. Men just nu känner jag mig ganska handikappad.

Och då tänker jag på det här med att inte fästa sig allt för mycket vid saker.

Vad äger du, som du har fäst dig allt för mycket vid?

Vilken bok kan det vara, som är gjord på samma sätt som ett lapptäcke?

Ja, du gissar nog att jag tänker på Bibeln. Bibeln är en enda bok, men den är sammansatt av många enskilda böcker.

När du tittar på ett lapptäcke tittar du antagligen på hela täcket, för att se mönstret ordentligt. Kanske tittar du också på varje enskild lapp, men om du ska beskriva täcket berättar du antagligen om helheten, den stora bilden.

För att få överblick över Bibeln behöver en titta på alla böckerna, inte bara någon enskild bok. Varje bok berättar om Gud på sitt eget sätt, och det är bara när en lägger ihop de olika delarna till en helhet som en får en bild av Gud som är både nyanserad och hel.

Ja, det var väl en bra beskrivning av Gud, förresten – Gud är både nyanserad och hel.

Vi TROR en hel del saker om Gud. Vi UPPLEVER att vi vet en del saker om Gud. Men vad KAN vi egentligen veta, om Gud?

I Romarbrevet (i Bibeln) står det att ”Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.” (Rom 1:19)

Det vi KAN veta om Gud är alltså synligt för vem som helst, i det vi ser omkring oss. Enligt Paulus, som har skrivit Romarbrevet.

Allting annat är i så fall bara spekulationer.

Och det är ju lite jobbigt för en teolog som mig.