En man som ägde mycket kom till Jesus och frågade vad han skulle göra för att få evigt liv. Han får till svar att han ska gå och sälja allt han äger, och sedan komma och följa Jesus (Matt 19:16-22, Mark 10:17-22, Luk 18:18-23). En vän frågade mig varför Jesus gjorde det så svårt för honom, när han inte ställde några krav alls på Sackaios, han som var så kort att han klättrade upp i ett träd för att kunna se Jesus (Luk 19:1-10). Och varför står det att Jesus såg på den där rike mannen med kärlek? Var det verkligen kärleksfullt att säga att han måste sälja allt han ägde?
Jesus har inte ett enda svar som han ger till varenda människa han möter. Han ser in i varje enskilt hjärta, och säger sedan det som just den personen behöver höra. Sackaios längtade efter Jesus, men trodde (antagligen) inte att Jesus skulle bry sig om honom, som var en föraktad tulltjänsteman. Han blev (antagligen) överväldigad av att bli bemött med respekt och vänlighet av Jesus, och hans glädje och tacksamhet tog sig uttryck i att han själv kom på att han ville göra upp med sitt skumma förflutna. Den rike mannen var (antagligen) väldigt fäst vid, och fast vid, sina ägodelar och sina pengar. Om Jesus hade mött honom på samma sätt som han mötte Sackaios skulle han (antagligen) inte själv ha kommit på vad det var han behövde göra upp med.
Det hade varit intressant att få följa den rike mannen en bit på vägen, och få veta vad hans möte med Jesus fick för resultat, på sikt. Men Nya Testamentet handlar inte i första hand om människorna som mötte Jesus, utan om Jesus själv.
Vad säger Jesus till dig, när ni möts?