Har Gud en ”B-plan”?

Ibland säger man att Gud från början hade en plan för skapelsen, men att när synden kom in i världen fick Gud byta till sin reservplan, ”plan B”.
Det var inte så här det var tänkt säger man. Gud har anpassat sig efter den rådande situationen.

Menar man då att Gud skulle ha blivit överraskad när de första människorna gjorde just det som han sa till dem att inte göra?
– Oj, hoppsan, hur gick det här till, och vad ska jag göra nu? Typ.

Men om Gud vet allting, som Bibeln (t.ex. i 1 Sam 2:3 och Ps 139) och många kristna hävdar, då kan han väl inte bli överraskad av någonting som händer?

För min del tror jag att Gud redan från början tog med i sin plan för skapelsen att vi människor skulle välja fel, att vår relation med Gud skulle bli skadad och att det skulle behövas ett gudomligt ingrepp för att återställa den relationen. Jag tror till och med att det är en viktig del i hans plan.

Det kommer jag att skriva mer om en annan dag.

När ilskan drabbar mig

I Efeseierbrevet står det att när vi drabbas av vrede ska vi inte låta det driva oss till handlingar som vi sedan ångrar. Nej, så står det egentligen inte, men så tolkar jag texten idag.

För den som lätt brusar upp ligger det nära till hands att skälla ut den som är orsak till ilskan, eller att göra någonting som just då kanske känns bra men som i efterhand visar sig vara både onödigt och dumt.

Ilska och vrede i sig kan vara till nytta i vissa lägen. Till exempel för att vi ska reagera på saker som är orättvisa, farliga eller onödiga. Det är vad vi gör med våra känslor som kan bli fel.

Återigen – vara och göra, stor skillnad!

Läs gärna själv: Ef 4:26 enligt Bibel 2000 och i original. Det är alltid bra att kontrollera själv när någon påstår någonting, särskilt när det gäller Gud i allmänhet och Bibeln i synnerhet.

Sådan jag är just nu

Häromdagen blev jag påmind av en vän om att Gud älskar mig sådan jag är just nu. Det är inte mina prestationer som gör att Gud älskar mig, utan det faktum att jag är en människa. Gud älskar mig alltid, oavsett vad jag gör. Även när det jag gör inte är OK.

Vara och göra, stor skillnad.

Det gäller inte bara för mig, och inte bara för vissa utvalda eller speciella personer. Det gäller även dig. Inte för att du gör si eller så, utan för att du är en människa.

Gud älskar dig sådan du är just nu.

Pling-plong-änglar

En gång, för länge sen, när jag var på väg till en musikgudstjänst i kyrkan – och till saken hör att jag tyckte att våra musikgudstjänster brukade vara ganska tråkiga – bad jag Gud att få höra änglarna sjunga med i lovsången.

Det fick jag inte.

Däremot fick jag se dem. Jag upplevde att jag såg massor av små änglar som flög omkring uppe under taket i kyrkan. De spelade trumpet och harpa och kastade blommor omkring sig, och de såg ut ungefär som såna där bokmärkesänglar jag hade haft när jag var barn. Det var lite pinsamt, tyckte jag. Som om jag bara hittade på.

Jag hörde dem alltså inte, men såg dem.

Det märkliga var att de var så små. Det såg precis ut som om de var väldigt långt borta, ändå såg jag tydligt att de var inne i kyrkan. Kanske var de i en annan dimension (himlen?) men ändå synliga för mina ögon. Jag kallade dem pling-plong-änglar.

Under en period såg jag dem ofta i kyrkan. Det kanske jag berättar mer om en annan dag.