Det är väldigt skönt att jag nu har nått mitt mål.
Men samtidigt finns det risker med att nå ett mål i livet.
Slår man sig till ro, och slutar att tänka framåt?
Eller saknar man själva kämpandet, så att man blir missnöjd med att vara framme?
Fortsättning följer.
När man har kämpat länge för att nå sitt mål, då finns risken att det var själva kämpandet som var intressant. Och när man når sitt mål kan man tappa intresset för det.
Nu tror jag inte att det kommer att hända mig. Jag trivs så otroligt bra med att jobba som präst, och trivs så otroligt bra i det pastorat där jag gör mitt första år.
Jag upplever mest att jag nu får vila från min kamp.
Men jag behöver också ställa in siktet på någonting annat, i stället för själva prästblivandet.
Fortsättning följer.
Om du har följt min blogg vet du att jag har kämpat länge för att nå mitt mål – att bli präst.
Nu är jag präst.
Det betyder att jag inte längre behöver kämpa för att nå målet.
Då kommer frågan – var det målet, eller var det själva kampen, som var min drivkraft?
Fortsättning följer.
Var inte rädd!
Så står det på många ställen i Bibeln.
Var inte rädd.
Men det är inte så lätt att sluta vara rädd, när man väl har börjat känna rädsla.
När Gud säger till oss att inte vara rädda betyder inte det att vi ska blunda för det som skrämmer oss. Det betyder att vi behöver sätta in det vi är rädda för i sitt rätta perspektiv.
Vi behöver titta noga på det som skrämmer oss. Titta noga, så att vi vet om vi behöver vara rädda eller inte.
För visst är det så att vi många gånger är rädda för sådant som egentligen inte är farligt, eller som kanske är farligt, men som troligtvis aldrig kommer att hända?
Och även om det skulle kunna hända har det oftast inte hänt än.
Och då kanske det är dumt att vara rädd för det.
Eller, kanske inte dumt. Men onödigt att vara rädd för det, just här och nu.
Så när Gud säger att vi inte behöver vara rädda kanske vi behöver höra: Var inte rädd – just nu! Just nu är du trygg. Just nu händer inte det du är rädd för.
Var inte rädd – i onödan!
Jag har världens bästa jobb.
Det har jag haft i tre veckor.
Jag har inte tröttnat än. 🙂
