Eva, präst i Dalsland

Jag läser en bok som jag vill tipsa dig om.

Den heter ”Vem letar du efter?” (’The Things He Said’) och är skriven av Stephen Cottrell.

Vill du bli berörd?

Läs boken!

Vad kan vi människor egentligen veta om Gud, om den som vi tror är större än allting och som har tänkt ut och gjort allting?

Kan vi över huvud taget veta någonting alls om Gud?

Jag sitter i det fina lilla hus där jag och min make ska bo hela sommaren. Jag tittar ut genom fönstret, på träden och himlen och gräset och jordgubbsblommorna, och jag tänker ungefär samma sak som Paulus skriver i Romarbrevet, i Bibeln, att det man kan veta om Gud kan ju alla se – allt det som vi inte själva har hittat på, allt det som lever och växer runt omkring oss.

Jag vet att jag inte är PK när jag säger det här, men ingenting kan någonsin övertyga mig om att livet på jorden, eller för den delen jorden själv, har kommit till av en slump och utan syfte.

Det jag ser övertygar mig, gång på gång, om att det finns någon som har tänkt oss, innan vi fanns.

Du lever inte av en slump.

Du har en framtid.

Det finns ett hopp för dig också.

Nu är jag klasslös.

Efter två terminer tillsammans med tolv till fjorton härliga klasskamrater (två av dem började i klassen till vårterminen) har jag nu ingen klass längre.

Det som var finns inte mer.

Tomhet.

Men…

Det gamla är visserligen förbi. Men någonting nytt kommer i dess ställe.

Dags att uppdatera namnet på min blogg till ”Eva (snart färdig) Präst”. 🙂

Idag hölls prästutbildningens allra sista lektion (för oss som ska prästvigas i början av juni) i den här skolan:

Idag började skoldagen med mässa, som alla andra tisdagar.

Sista tisdagsmässan i det här kapellet.