Igår skrev jag att jag tror att det finns en röd tråd, ett tema som går igenom hela Bibeln.
Jag tror till och med att det finns flera olika röda trådar, och att budskapet blir olika beroende på vilket tema en väljer.
Vilken Gud, vilken bild av Gud, är det vi vill förmedla?
Den arga och straffande guden?
Den frånvarande guden?
Pekpinneguden?
Kärleksguden?
Frihetsguden?
Den allt tillåtande guden?
Vilken Gud tror du på?
Igår frågade jag vad som är vårt budskap, det kristna budskap som vi har fått i uppdrag att förmedla till världen, till mänskligheten.
Har du hittat ett svar på den frågan?
Ett tänkbart svar är att vi ska förmedla det som står i Bibeln.
Va? Allt som står i Bibeln? Det är ju jättemycket!
Nja, kanske inte vartenda ord som står i Bibeln. Det är för mycket, det går inte att berätta allt som står i Bibeln utan att folk tröttnar på att lyssna.
Men kanske det finns en röd tråd, som går igenom allt det som står i Bibeln, och som är lättare att berätta om?
Ja, det tror jag att det gör.
Igår skrev jag att vi har misslyckats, vi kristna. Vi har inte förmedlat det budskap som vi borde ha förmedlat. Och de flesta människor har därför inte fått möjlighet att lära känna Gud.
Så vad ska vi göra nu?
Hur kan vi på bästa sätt berätta – och visa med våra liv – vem Gud är?
Vad är det vi behöver förmedla till mänskligheten?
Vad är det för budskap vi har fått i uppdrag att förmedla?
Jag låter dig fundera på det, till i morgon.
Vårt uppdrag som troende kristna är att låta alla människor, överallt, få veta att Gud finns, att Gud bryr sig, och att Gud kan hjälpa.
Men fortfarande finns det otroligt många människor som inte har en aning om att Gud finns, att Gud bryr sig, och att Gud kan hjälpa.
Så nog måste vi väl säga att vi har misslyckats med vårt uppdrag.
Men inte nog med det – det finns också otroligt många människor som har hört talas om Gud, men som har hört fel saker om Gud, och som därför inte vill ha någonting med Gud att göra.
Och eftersom mänsklighetens överlevnad är beroende av Gud är detta oerhört allvarligt.
Hur kan jag och du bidra till att mänskligheten får veta att Gud finns, att Gud bryr sig, och att Gud kan hjälpa?
Här om dagen skrev jag att det snart är advent. Men före den första söndagen i advent kommer domssöndagen.
Hur känner du inför den söndagen? Eller inför den söndagens namn, om du inte brukar gå i kyrkan?
Har du bilden av Gud som den arga och stränga domaren, som kommer att döma oss människor, vare sig vi vet att vi har gjort fel eller inte?
Det kanske är den traditionella bilden av Gud. Och vi kan inte hoppa över domen, det funkar inte.
Men vad ska vi dömas för, egentligen?
Naturligtvis finns det saker som vi har gjort, både jag och du, som vi vet att vi inte borde ha gjort. En del av de sakerna är mer fel än andra. Vissa saker är rent ut sagt för djävliga. Och gör man hemska saker ska det få konsekvenser. Inte bara för andra som drabbas av det vi gör, utan också för oss själva, som gör det hemska. Det tror jag att du kan hålla med om.
Men egentligen finns det bara en enda sak som vi behöver bli bedömda och dömda för. Vet du vad det är?
Jo, det är att vi inte har tagit hand om oss själva och den här världen vi lever i.
Tack vare att vi inte tar hand om oss själva och världen finns det en massa onödigt elände, både bland oss människor och på själva jorden.
Vi har fått ansvar för jorden, för allt som finns på jorden. Det ansvaret har vi slarvat med, både avsiktligt och oavsiktligt.
En dag ska Gud ta itu med allt det som vi har ställt till med. Det är det vi tänker på, och behöver prata om, på domssöndagen.
