Den Bibel vi läser på vårt eget språk är en översättning av grekiska och hebreiska texter, som är mycket gamla. När man översätter måste man alltid välja mellan flera tänkbara översättningar, som kan vara ganska lika eller ganska olika varandra. Den text vi läser är alltså inte en exakt och odiskutabel översättning.
Så vad betyder de ursprungliga texterna – egentligen?
Många är de teologer som har ägnat tid åt att studera texterna, språken och de olika möjliga översättningarna, för att kanske hitta svaret på frågan.
Men mer intressant, tycker jag, är frågan: Så vad betyder det – för mig?
När du läser i Bibeln, fundera då gärna på vad de som skrev texterna kan ha menat när de skrev dem, då för länge sen. Men fundera också på vad texterna, alltså översättningen till ditt eget språk, betyder för just dig, just här och nu.
Vi brukar kalla Bibeln för ”Guds ord”. Min tro är att Gud kan tala genom det som står i Bibeln, och förmedla ett budskap till den som läser.
Jag tror inte att det är meningen att vi ska använda Bibeln som lagbok, i alla fall inte ord för ord (jag ska skriva mer om det, en annan dag). Men jag tror att det som står i Bibeln kan betyda någonting för oss som läser den. Betyda olika saker vid olika tillfällen och olika saker för olika personer.
För vi är alla olika.
Och relationen mellan oss och Gud är lika olika som vi är olika varandra.
Hur läser du Bibeln?