Idag, den tredje söndagen efter Trefaldighet, är temat ”Förlorad och återfunnen”.
En av dagens texter handlar om en herde som har etthundra får och som tappar bort ett av dem. Storyn är att herden då lämnar de nittionio fåren ”i öknen” och går och letar rätt på det får som var försvunnet. Om du vill kan du läsa berättelsen här: Luk 15:1-7
Ofta berättar vi den här berättelsen för att förklara hur mycket Gud älskar var och en av oss. Det spelar ingen roll för Gud hur många ”får” som finns i den trygga fållan, varje får är lika viktigt, även de får som går vilse, eller som avsiktligt går bort från Gud.
Vi är inte djur. Vi är inte en flock får som bara styrs av våra instinkter och följer flocken utan att ifrågasätta eller reflektera.
Vi är individer, med möjlighet att tänka, resonera, ifrågasätta och göra egna val. På gott och på ont.
Och var och en av oss – du också – är precis lika viktig för Gud.
Så viktig att Gud ”lämnar” flocken för att söka upp varje enskilt får.
Fåren i en flock kan stötta och hjälpa varandra. Det ensamma fåret är utlämnat åt sig själv.
Därför söker Gud upp just det fåret, för att hjälpa det tillbaka till gemenskapen och tryggheten.
Jag har varit det fåret. Ibland är jag det igen.
Kanske du också är det fåret?