När jag var liten kom Lucia till mig varje år. Eller, ja, Lucia kom till vår familj, inte bara till mig.
Jag trodde länge att det var så för alla, att det kom ett luciatåg hem till alla barn. Men så var det förstås inte.
Båda mina föräldrar arbetade som lärare, det var därför vi fick vårt eget luciatåg hem till oss. Det var tradition bland eleverna på skolan att lussa för sina lärare.
Tänk så lätt det är att tro att det som gäller för mig gäller för alla. Om någonting händer mig måste det väl också hända för alla? Om någonting är sant för mig måste det väl också vara sant för alla andra?
Som präst behöver jag komma ihåg att det inte är så. Det jag tror är ”sant” och allmängiltigt kanske bara är sant för just mig, inte för alla andra. Så när jag pratar, speciellt när jag pratar om Gud, då behöver jag ta reda på hur du tänker, så att det jag säger funkar även för dig.
Kanske du också behöver tänka på det, när du pratar med andra människor?
(Read this blog post in English here: Did Lucia visit you this morning?)
