När en viss person lyfte fram vårt land som ett exempel på hur illa det kan gå, då visste jag direkt vad som skulle hända. Vi skulle försöka försvara oss, anstränga oss för att rentvå vårt namn och rykte. Och vi skulle misslyckas med det.
För man kan inte vinna mot en sådan person. Hen lyssnar inte på argument och förnuft, är bara intresserad av att få sina anhängare att haka på vad hen säger. Försöker man ställa hen till svars byter hen bara ämne och häver ur sig ännu mer dumheter. Och ”folket” lyssnar gärna på en sådan person, för att hen säger vad de vill höra.
De fanns redan på Jesu tid, de där människorna. De gjorde allt för att smutskasta Jesus och få folket att vända sig mot honom. Och vad gjorde Jesus då?
Han försökte inte argumentera med dem. Han försökte inte försvara sig. Han försökte inte få över folket på sin sida genom att angripa sina motståndare. För det mesta teg han bara. Men när han sa någonting, då sa han sanningen. Enkelt och rakt på.
En gång när en massa människor blev arga på honom, och försökte kasta ner honom från ett stup för att döda honom, gick han bara ”rakt igenom folkhopen och fortsatte sin väg”.
Har jag (du) modet att stå rak när jag (du) blir förtalad och angripen? Har jag (du) modet att bara vända och gå, fastän hela mitt (ditt) inre skriker att det är orättvist och fel, det jag (du) blir utsatt för?
Har jag (du) modet att bara säga sanningen, och sedan låta världen tro vad den vill?
[fb_button]