Här är en användbar bön:
”Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.”
Själv lägger jag allt för mycket tid och kraft på saker som jag inte kan förändra. Det vill jag förändra.
När jag sitter här och lägger ut den ena texten efter den andra som jag själv har skrivit kan jag inte låta bli att reflektera över anledningen till att jag gör det. Vem tror jag att jag är, egentligen? Är mina ord så speciella och intressanta att hela världen vill läsa dem? Det är de förstås antagligen inte. Men det evangelium som jag har fått i uppdrag att berätta om är både speciellt och intressant. Om du som läser det här tycker att jag verkar mallig – varsågod, det får du tycka! Om någon annan som läser det här får någonting av tröst, uppmuntran och hopp av orden på sidan, ja, då är det värt det.
… då Herren grep in.
Låt oss jubla och vara glada! (Ps 118:23)
Ja, egentligen är ju alla dagar ”dagen då Herren grep in”. Vi kanske inte alltid märker det, men Gud är närvarande alla dagar och stunder. Han är aktiv i skapelsen varje ögonblick. Vore han inte det skulle vi försvinna – poff!
Men han gör inte alltid det vi skulle vilja att han gör. Han har gett oss människor ansvar för skapelsen, för jorden, för våra mänskliga mellanhavanden. Vi skulle nog gärna vilja att det inte vore så. Det vore mycket enklare att vara människa om man slapp ansvar, och kunde göra som man ville, utan att tänka på konsekvenserna. Och för den som blir lidande av andra människors ansvarslöshet och missbruk av livet vore det förstås bättre om Gud grep in idag, och gjorde slut på allt som inte är bra.
Varför gör inte Gud någonting åt allt det dåliga i världen, nu, direkt?
Jag har en del teorier om det. Men dem berättar jag om en annan dag.
Vad ska man dela med ”hela världen”?
Vilka av alla mina ord är det lämpligt att lägga ut på internet?
Det får jag fundera på.
Välkommen till min blogg! Här ska jag lägga ut mina tankar, predikningar och annat. Vi ses! 🙂
