Som jag berättade igår höll jag en andakt på kvällen, där jag valde att prata om någonting helt annat än den senaste söndagens tema, som man annars ofta gör.
Jag pratade om ett alldeles speciellt namn.
Om du vill kan du läsa min betraktelse om det alldeles speciella namnet, här: Säg, känner du det underbara namnet?
När man jobbar som präst behöver man vara kreativ. Den här veckan (söndag-torsdag) har jag hållit en predikan, ett beredelseord och två betraktelser över söndagens tema ”Att inte döma”. I kväll ska jag hålla en tredje betraktelse, men då tar jag mig friheten att prata om någonting annat.
Man måste inte skriva helt nya predikningar, beredelseord och betraktelser varje gång, när temat är detsamma och det inte är samma personer som ska höra det man säger. Har man tid kanske man gör det, annars ”återvinner” man det man redan har använt.
Söndagens predikan och betraktelse var ganska lika varandra. Det beredelseord jag höll i morgonmässan idag var ganska likt den betraktelse jag höll igår. Om du vill kan du läsa dagens beredelseordet här: Beredelseord nummer 2, fjärde söndagen efter trefaldighet 2017. Kan du se vad som är ändrat?
Igår skrev jag att Gud är som ett gummiband. Nu ska jag berätta vad jag menar med det.
Gud vill ha gemenskap med alla människor. Här kan du läsa om det, om du vill: 1 Joh 1:3 och 1 Tim 2:3.
Den som drar sig undan från Gud möter motstånd, Gud drar i hen för att hen ska komma tillbaka. Ju längre bort man kommer desto kraftigare känns ”draget”.
Den som närmar sig Gud får hjälp att komma närmare. Ju närmare man kommer desto mjukare känns ”draget”.
Därför menar jag att Gud är som ett gummiband.
Du kanske tycker att Gud inte har någon rätt att bestämma över oss människor. Jag menar att det har Gud visst, eftersom det är Gud som har tänkt ut och gjort både oss och allting annat vi har omkring oss. Här kan du läsa om det, om du vill: Apg 17:27-28.
Idag höll jag en andakt, och pratade om det här med att Gud är som ett gummiband. Om du vill kan du läsa min betraktelse här: Betraktelse 2 fjärde sönd e tref 2017
Gud är som ett gummiband!
I morgon kommer jag att berätta vad jag menar med det.
Som präst får man göra en massa roliga saker. En av dem är att vara med på musikgudstjänster, och lyssna på olika sorters musik, på betald arbetstid. 🙂
Igår höll jag en andakt i en sådan musikgudstjänst. Om du vill kan du läsa vad jag sa om söndagens tema, som var ”att inte döma”, här: Betraktelse 1 fjärde sönd e tref 2017
