Medan jag den senaste veckan eller så har varit krigsdrabbad, har jag passat på att fortbilda mig som människa, samhälls- och världsmedborgare genom att titta på den ena dokumentären efter den andra.
Det jag ser gör mig rädd. Det är så mycket som händer i världen, så mycket som ger anledning till verklig oro.
Men så i morse blev jag påmind om några rader i Bibeln som jag gärna vill dela med mig av till dig:
”Inte ens i den mörkaste dal
fruktar jag något ont,
ty du är med mig”
(Ps 23:4)
Vare sig vi tror på Gud eller inte lever vi alla i samma värld. Vi delar alla samma mänskliga villkor, löper samma risker och kan drabbas av samma sjukdomar och svårigheter. Det händer att vi ”vandrar i dödsskuggans dal” (som det stod i en tidigare bibelöversättning), där vi inte kan se någonting annat än det mörkaste mörka.
Tron på Gud som den gode ”herden” kan ge trygghet och hopp, mitt i det allra svåraste. Jag (du) är aldrig helt ensam. Det finns en som alltid är nära mig (dig), och som verkligen bryr sig om både mig och dig.
[fb_button]