Månad: januari 2026

I mitt senaste inlägg skrev jag att kontakten med Gud gör allting begripligt. Att den kontakten är som en tråd. Nu ska jag berätta lite mer om det.

Tänk dig ett hus, där alla elektriska ledningar är dragna, till alla rum och utrymmen. Alla lampor och elektriska apparater är installerade och färdiga att använda. De fungerar som de ska. Men ingenting tänds eller startar.

Det som saknas är – elektricitet.

Inte förrän strömmen kopplas på börjar allting fungera som det var tänkt.

Vi människor kan vara fullt fungerande, men ändå sakna någonting – kontakten med den som har tänkt ut oss och sett till att vi finns till.

Allt som behövs är att slå på strömmen.

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg? Här är en länk till ett av dem:

För några dagar sedan skrev jag om straff och konsekvenser, och om Bibeltexter som kan ge intrycket att Gud kommer att straffa människor som har gjort fel.

”Försvinn härifrån” står det att Jesus ska säga till dem som har använt hans namn på fel sätt.

Jag får en bild i huvudet när jag tänker på det här. En bild som är svår att beskriva, men ändå otroligt enkel.

Gud, och vi människor. På varsin sida. Förenade med någonting som ser ut som en tråd eller en lina.

Tråden symboliserar kontakten mellan Gud och människan.

Mycket av det vi gör i kyrkan, och i andra sammanhang där Gud får vara med, är bara begripligt om tråden är hel. Tar vi bort tråden ur bilden förändras allting.

Tråden markerar alltså kontakten med Gud, inte kunskapen om Gud.

Även den som inte vet så mycket, kanske inte ens har förmågan att tänka och analysera och förstå, kan ha kontakt med Gud.

Bara för att någon är otroligt klok och har massor av kunskap om Gud betyder det inte nödvändigtvis att den personen har kontakt med Gud.

Så vad ska vi tro att orden ”Försvinn härifrån!” kan betyda?

Jag återkommer till det.

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg? Här är en länk till ett av dem:

I mitt senaste inlägg skrev jag att trä, gräs och halm kan brinna upp.

Det var ju inte ett särskilt sensationellt uttalande. Men sammanhanget var att den som under sin jordiska livstid, bildligt talat, bygger upp sitt liv med de materialen, kommer en dag att få se sitt livsverk brinna upp. I alla fall enligt vad Jesus sa till sina lärjungar.

Och så skrev jag att du skulle fundera på några ord i slutet av den bibeltext jag refererade till: ”Själv skall han dock räddas”.

Själv ska han dock räddas, men som ur eld, står det.

Den bibelversen kanske ligger till grund för (den katolska) läran om skärselden. Som jag personligen ställer mig tveksam till, ska tilläggas.

Idag fokuserar jag inte på elden, utan på ”räddas”. Att även den som har byggt på mindre klokt sätt, men som med Gud i sitt hjärta har gjort sitt bästa, kommer att bli räddad.

Räddad från vad/räddad till vad, går jag inte heller in på idag. Bara detta enda:

Jesus bryr sig mer om människan, individen – dig och mig – än om vad individen har åstadkommit under sitt jordiska liv.

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:

Varje söndag/helgdag under kyrkoåret har sina egna bibeltexter. En av söndagarna under den långa period som kallas Trefaldighetstiden läser vi i kyrkan den här texten, som handlar om att bli godkänd eller förkastad:

”På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’ ” (Matt 7:22-23)

Det är Jesus som talar. Vid en hastig läsning, eller om vi läser texten utan sitt sammanhang, kan vi få intrycket att Jesus dömer och straffar människor som inte förstår att de gör fel, som rentav tror att de gör någonting bra.

Men vi läser också den här texten:

”Var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.” (1 Kor 3:10-15)

Elden ska pröva vad vars och ens arbete är värt, står det. Är det ett straff att trä, gräs och halm brinner upp när det kommer i kontakt med eld?

Nej, det är inte ett straff. Att de brinner upp är en konsekvens av att materialen trä, gräs och halm kan brinna.

För att bygga någonting som inte brinner upp vid kontakt med eld behöver vi alltså välja ett material som inte brinner.

Jag skriver mer om det här i morgon. Till dess kan du gärna fundera på de här orden ur texten:

”Själv skall han dock räddas …”

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg? Här är en länk till ett av dem:

Ibland har vi behov av att prata med någon som lyssnar. Men kanske finns det ingen där, när vi behöver prata.

Då känns det bra, tycker jag, att Gud finns. För Gud lyssnar alltid.

För oss kan det vara svårt att förstå hur Gud kan lyssna till oss allihop, samtidigt. Men det kan Gud.

När du behöver någon att anförtro dig åt, någon att ventilera saker med, någon att berätta dina hemligheter för, helt enkelt någon att prata med, då kan du med förtroende prata med Gud.

När vi pratar med Gud får vi alltid någon sorts svar. Inte så att vi hör en röst som talar, i alla fall är det väldigt ovanligt. Men svar kan komma på många andra sätt.

Som en hälsning genom en annan människa. Som en händelse som har direkt samband med det vi har pratat med Gud om. Som ett lugn i själen, en frid i hjärtat. Som en trygg insikt. Som en tydlig inre maning. Eller som någonting helt annat. Men svar får vi alltid.

När pratade du med Gud senast?

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg? Här är en länk till ett av dem: