”Gör er inga bekymmer”, står det i Filipperbrevet i Bibeln.
”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar.”
Det är lättare sagt än gjort. När man är orolig kan man inte bara sluta vara orolig.
Men det står att vi ska tacka Gud. Inte FÖR våra bekymmer, men TROTS våra bekymmer.
Det står också att vi ska låta Gud få veta alla våra önskningar. I det här sammanhanget skulle jag väl tro att det betyder att vi ska berätta för Gud om allt det där som vi bekymrar oss för, allt som oroar oss, allt som känns svårt, tungt och jobbigt.
Bibeltexten fortsätter så här:
”Då skall Guds frid, som är mer värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.”
Du kan läsa hela texten i Filipperbrevet: Fil 4:6-7
I vår tidigare svenska översättning av Nya testamentet stod det: ”… Guds frid, som övergår allt förstånd …”. Jag gillar den översättningen bättre. Guds frid kan vi inte förstå. Men vi kan uppleva den.
Jag tror att nyckeln till att få uppleva Guds frid, den som är mer värd än alla våra oroliga och bekymrade tankar, är att verkligen tala om allting för Gud. Att utgjuta sitt hjärta, som det heter, tömma hjärtat på allt som oroar och skrämmer.
Och för att våga göra det behöver man tro att Gud finns, att Gud lyssnar, och att Gud bryr sig.
Jag vet att Gud verkligen finns, lyssnar och bryr sig. Jag vet det av personlig erfarenhet.
Det betyder inte att jag alltid följer rådet i Filipperbrevet. Men jag vet att det fungerar.
Vågar du testa?