I morse läste jag den femtonde psalmen i Psaltaren, i Bibeln. Den som har skrivit den psalmen frågar vem som får komma nära Gud, och svarar sedan själv med att räkna upp diverse berömliga gärningar, och avslutar med att säga att den som gör så alltid står trygg (Ps 15:1-5).
Om det är sant att Gud är helig (1 Petr 1:15-16), som ”en förtärande eld”, hur ska då vi vanliga människor, vi som verkligen inte är heliga, kunna komma nära eller ens ha kontakt med Gud? Kontakten med Gud är ju någonting som den kristna tron räknar stenhårt med.
Svaret är: I Jesus.
Det var därför Jesus blev människa. Det var därför Jesus dog. Det var därför Jesus blev levande igen. För att vi i Jesus ska kunna ha kontakt med Gud (Ef 3:11-12), som är helig, som på grund av sin helighet är som ”en förtärande eld”.
Som Paulus skriver i Efesierbrevet: ”Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod.”
Det kan låta komplicerat, det där med Jesus. Att hans blod, hans död, gör att vi slipper dö av Guds helighet. Men tänk dig att Jesus är en sorts filter. Att närma sig Gud utan Jesus är som att titta på solen med blotta ögat. Vi blir förstörda av det.
Det är förstås mer komplicerat än så. Varför skulle annars hela Nya Testamentet försöka förklara det för oss? Men det är också hur enkelt som helst.
– Vi behöver acceptera att vi inte är heliga, alltså att vi inte är felfria, och att vi inte på egen hand någonsin kan bli det.
– Vi behöver acceptera att Jesus gör det möjligt för oss att ändå närma oss Gud.
– Och så behöver vi förstås vara intresserade av att närma oss Gud.
Men det viktigaste av allt är att alla som vill ha med Gud att göra också får det. I Jesus.
Vill du?