Allt fler människor arbetar med vad jag skulle kalla pseudo-yrken, alltså, för att förenkla kraftigt: yrken som inte har något samband med jordens kretslopp eller den mänskliga livscykeln.
Det är i och för sig inte fel att hitta ett nytt sätt att försörja sig. Men det verkar som om färre och färre människor är intresserade av att arbeta med våra grundläggande behov, och just nu syftar jag framför allt på mat att äta.
Vi kommer längre och längre bort från matens ursprung. Fisk är vit och fyrkantig och ligger i frysen. Frukt och grönsaker finns tillgängligt året runt, oavsett årstid. Vatten är någonting som vi slösar med, och smutsar ner.
Och många bryr sig inte om det, utan tar det för självklart att den mat vi önskar ska finnas till hands precis när vi själva vill det.
Om det skulle hända att all elektronik slogs ut och all elproduktion stannade upp, var skulle vi stå då? Finns kunskapen om hur man gör saker manuellt och mekaniskt kvar? Skulle vi kunna odla vår egen mat, helt utan hjälp av import och långa transporter?
Och hur skulle vi klara oss utan datorer, internet och sociala medier?