… och det är så det ska vara.
Svenska kyrkan är så bred, så ingen präst kan göra anspråk på att vara ”så som en präst ska vara”. Vi är olika som människor, och då får vi vara olika även som präster.
Det är det jag tycker är tjusningen med Svenska kyrkan. Mycket av det som finns i andra kristna trossamfund ryms, eller åtminstone skulle kunna rymmas, i Svenska kyrkan. Men allt det som finns i Svenska kyrkan ryms inte, eller åtminstone verkar inte kunna rymmas, i något enskilt kristet trossamfund.
Visst finns det en risk att man som präst omedvetet glider in i en roll, och försöker efterlikna andra präster. Men det är inte meningen att det ska vara så.
Hoppa till innehåll