Känner du dig ensam? Det gör jag också, då och då.
Men även om vi känner oss ensamma, så är vi aldrig det.
Gud är alltid nära. Lika nära som luften vi andas. Lika nära som våra egna hjärtslag. (Hebr 13:5)
.
Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:
Jag har haft katt förut, när jag har haft möjlighet till det. Det är trevligt med katter. De är ofta sällskapliga och keliga.
Det sägs att närhet till djur gör att man stressar av. Jag tycker att det tyder på att Gud är klok och att han vill att vi ska ha det bra.
.När Josefs bröder, som tidigare hade sålt honom som slav till Egypten, var oroliga för att han skulle vara arg på dem för detta, sa han så här till dem: ”Ni ville mig ont, men Gud har vänt det till något gott.” (1 Mos 45:4)
När vi klantar till det, då kan Gud ändå vända det till något bra. Vilken tur, så ofta som vi, eller i alla fall jag, klantar till det på olika sätt!
Historien om Josef och hans bröder står här: 1 Mos 37 och 1 Mos 39-47. (Josefs historia fortsätter sedan till slutet av Första Moseboken.)
.
Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:
Någon har sagt att det goda kan bli det bästas värsta fiende. Någonting som i sig är gott och bra kan ibland komma i vägen för det som är ännu bättre.
Jag har skrivit en del om Jesusbönen, och att jag (när jag kommer ihåg det) ber en variant av Jesusbönen varje hel timme. Nu har jag gjort det en tid, och då märker jag en sak.
Jesusbönen kan bli ett hinder, i stället för en hjälp.
Ja, inte bara Jesusbönen, utan varje färdigformulerad bön, kan bli ett hinder.
Inte alltid, ska tilläggas. När man själv saknar ord, inte vet vad man vill säga till Gud, kanske till och med är lite rädd för att bara prata med Gud, då kan färdigskrivna böner vara till stor hjälp. Även för mig.
Men när jag pratar med Gud, då pratar jag som jag pratar med en vän. Med mina egna ord, precis som det faller sig just då. Så när min klocka påminner mig om att det är dags för mig att be, då kanske jag egentligen vill säga någonting helt annat till Gud. Och om jag då, i stället för att prata som vanligt med Gud, bara upprepar Jesusbönen, då kommer den i vägen för min kontakt med Gud.
Jag tror att det är det som menas med orden i Rom 14:23, även om sammanhanget är ett annat. När vi gör någonting som i sig är gott och bra, fastän vi egentligen behöver göra någonting annat – till exempel läser Bibeln i stället för att laga mat till våra hungriga barn – då gör vi fel.
Jesus pratar också om det här, till exempel i Mark 7:11.
Jesusbönen är bara ett av många exempel i mitt eget liv, där det goda kan bli ett hinder för det som är bättre.
.
Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:
För en tid sedan läste jag igenom Psalm 63 (i Psaltaren i Bibeln) många gånger. För att låta orden sjunka in, och för att se om jag skulle hitta några ”guldkorn” i psalmen.
Den som skrev psalmen (kung David) söker Gud och längtar efter Gud:
”Gud, min Gud, dig söker jag,
min själ törstar efter dig,
min kropp längtar efter dig,
som ett kargt och uttorkat land.”
(Ps 63:2)
Hur kan kroppen längta efter Gud? I vår tid får man kanske andra associationer än på den tiden.
Läser man lite till får man en tänkbar tolkningsnyckel. När kung David kom till templet (”helgedomen”) blev han påmind om vem Gud är och hurdan Gud är. Då sjönk hungerkänslan undan, och han fick ro:
”Då skådar jag dig i helgedomen,
jag ser din makt och din härlighet.”
”Min hunger stillas som av feta rätter,
jag lovsjunger dig med jublande tunga.”
(Ps 63:3 och Ps 63:6)
För David känner Gud, och känner sig trygg med Gud:
”Jag håller mig tätt intill dig,
din hand ger mig stöd.”
(Ps 63:9)
Gud är nära oss hela tiden, men ofta vet vi det inte eller tänker inte på det. Gud är tryggheten i den otrygga värld vi lever i, tryggheten i jordens och våra kroppars sköra och ständigt pulserande liv. Utan Gud skulle vi inte finnas till över huvud taget.
Här finns mycket mer att säga, för det är inte så enkelt som det kanske låter. Men det får jag återkomma till.
.