Jag brukar säga att Gud redan från början visste att vi människor skulle välja att gå vår egen väg i stället för att lyssna på vad Gud säger.
Du kan läsa mer om det på den här sidan: Gud visste!
Resultatet av vårt kollektiva val ser vi omkring oss varenda dag.
Jag tror att om vi funderar lite extra kommer vi att se att nästan allting som händer oss – oss personligen, oss människor, eller vår värld – beror på att människor, eller rättare sagt människosläktet, väljer att gå sin egen väg i stället för att göra det som är bra för oss.
Men om Gud visste hur det skulle bli, varför varnade han oss inte?
Svaret är att vi blev varnade. På ett mycket tydligt sätt:
Om berättelsen i Bibeln är bokstavlig eller symbolisk spelar inte så stor roll, tänker jag. Budskapet är detsamma.
Om vi har blivit skapade av Gud, om vi är resultatet av Guds tanke och handling, då har vi också blivit varnade, informerade om vad som händer när vi väljer att lita mer på oss själva och på varandra än på Gud.
För det enda vi med säkerhet vet, här i livet, det är att vi en gång kommer att dö.
Hur vi dör, när vi dör, vad som rent konkret och praktiskt orsakar vår död, det kan vi inte veta i förväg.
Men vi kan veta, eller tro, att den som har tänkt ut oss inte har glömt oss eller övergivit oss, och att döden inte är slutet på vår existens.
Vi kommer inte att bli utplånade av någon ny pandemi. Och även om jag eller du skulle dö av sjukdom är det inte slutet.
Inte slutet på mitt liv. Inte slutet på ditt liv. Inte slutet på mänsklighetens liv.
.