Jag jobbade på en bondgård i min ungdom.
Du vet – kor, gödsel och så.
Det förvånade mig ständigt att tvätten, som vi hängde till tork ganska nära en gödselhög, luktade så gott.
Som om vinden, som luktade gödsel i min näsa, inte lät den lukten fastna i den rena tvätten.
Det är ungefär som det är med Guds Andes vind.
Fastän vår värld luktar ganska illa, här och där, så luktar Guds Ande ändå alltid lika gott.
Visst är det märkligt?