Jag läser just nu Tredje Moseboken, i Bibeln. Den handlar nästan bara om alla de lagar och regler som det står att Gud gav sitt utvalda folk när de var på väg mellan slaveriet i Egypten och intåget i det utlovade landet.
Alla dessa detaljerade lagar och regler får mig att fundera.
Menade Gud att hans folk skulle lyda alla lagarna och reglerna, och genomgå rituell rening varje gång de medvetet eller omedvetet bröt mot dem?
I så fall skulle de flesta ständigt befinna sig i en reningsperiod, eftersom mycket av det vi människor normalt brukar göra betraktades som ”orent”. Och eftersom den som bröt mot någon av lagarna och reglerna måste offra djur för att bli renad från sin orenhet skulle antalet offrade djur ständigt vara oöverskådligt stort.
Så vad tror jag om detta?
Jag tror att hela paketet var till för att forma ett folk som hade varit slavar i flera hundra år till ett enhetligt folk, ett folk som strävade efter att göra det rätta. Gud räddade dem från slaveri och från säker undergång. De lovade att alltid göra som Gud ville. Att följa vissa lagar och regler var ett rimligt pris för deras liv och frihet. Så länge de mindes sin historia.
Jag tror att det också var till för att Guds utvalda folk skulle vara ett tecken för alla andra folk, ett tecken på att det bara finns en Gud, och att alla de andra folkens ”gudar” var falska gudar. Genom att de levde som Guds utvalda folk, och genom att de gjorde som Gud ville, skulle det gå bra för dem. Då skulle de andra folken förstå att Gud var Gud, den enda som finns och den enda med all makt. Så länge de mindes varifrån de kom, och så länge de mindes att de var Guds folk.
Jag tror också att det var till för att visa alla människor, inte bara Guds utvalda folk, eller de andra folken som fanns omkring dem vid den tiden, utan alla folk, alla människor över allt och genom alla tider, att det inte går att vara eller bli helig, felfri, genom att följa lagar och regler.
Lärdomen för oss skulle i så fall vara att det inte är reglerna och lagarna i sig som är viktiga, utan insikten att Gud är Gud och vi är människor. Vanliga enkla människor, som aldrig kan bli någonting annat än människor.
Heligheten, felfriheten, får i så fall Gud själv stå för. Inte vi.
Det är därför vi behöver Jesus Kristus. För att han är helig och felfri åt oss. För att han på genom sin död och sin uppståndelse har gjort det möjligt för oss o-heliga och o-felfria människor att leva tillsammans med Gud, utan att hela tiden tänka på vad vi får och inte får göra.
Älska Gud och älska din nästa, det räcker, som lag och regel.