… skrev jag det här inlägget, när jag sommarjobbade som tjänstebiträde:
”Igår höll jag två friluftsgudstjänster på egen hand. Alltså, som enda tjänstgörande präst. Jag hade naturligtvis andra medarbetare – en musiker, en vaktmästare och en kyrkvärd för varje kyrka. Utan er hade det inte blivit några gudstjänster!
Nej, jag är inte färdig präst än. Men igår kände jag mig nästan som en riktig präst. Och på bilden min make tog ser jag faktiskt också nästan ut som en riktig präst. :-)”
Nu har jag varit riktig präst i snart ett år. Jag har hållit ganska många gudstjänster, dop, begravningar och vigslar (OK, då, bara en vigsel) under det här året, tillsammans med duktiga medarbetare. Det är snart dags för mig att bli komminister, och jobba vidare utan handledare.
Var jag kommer att få min första riktiga tjänst är inte bestämt än. Jag väntar på besked. Det är både spännande och nervöst.
P.S. Ser du vad som saknas på bilen, som skulle ha funnits där om jag hade varit ”riktig” präst?