Om du följer min blogg vet du att jag har skrivit en hel del om ansvar och skuld den sista tiden (14-28/1, med några uppehåll). Det är ett stort ämne, som det finns mycket att säga om.
Många gånger när jag skriver här på bloggen märker jag att jag inte själv har alla svar på de frågor jag tar upp. Det skulle jag gärna vilja ha, men det kan jag förstås inte. Både för att jag själv faktiskt inte vet, och för att en enda människa, inte ens en prästkandidat, kan veta allting.
Det är någonting jag behöver bära med mig när jag börjar jobba. Att en präst inte kan, och inte heller måste, kunna svara på alla frågor, eller ha någonting klokt att säga om alla tänkbara ämnen.
Ibland kan det rentav vara bättre att låta andra få fundera själva, och kanske – eller kanske inte – komma fram till sina egna svar på livets svåra frågor.
Det jag alltid kan göra, är att berätta om mina egna tankar, och om mina egna livserfarenheter. Och att fortsätta att ställa frågor, även om jag inte själv kan svara.