Idag har vi haft liturgik i skolan. Bland annat pratade vi då om vikten av att vara förberedd. Att veta var man ska befinna sig och röra sig i gudstjänstrummet, så att man inte i onödan behöver gå fram och tillbaka och hämta eller lämna saker medan gudstjänsten pågår. Har man sin pärm på en stol någonstans när man egentligen behöver den vid altaret blir det besvärligt.
Jag tänkte då på det har jag skrivit om den senaste tiden. Att vi människor inte alltid behandlar varandra väl. Att vi till och med ibland behandlar varandra riktigt illa. Särskilt när man själv känner sig hotad.
Ingen av oss kan vara helt säker på hur vi skulle reagera om läget blir riktigt kritiskt. Men om jag/du är förberedd ökar möjligheten att jag/du fattar vettiga beslut och gör kloka val.
Därför tror jag att både jag och du behöver fundera igenom vad som är viktigt i livet, för oss själva, och hur vi vill tänka om de människor vi möter.
Hur vi VILL tänka. Inte hur vi kanske ibland ändå tänker.
Om vi har tänkt igenom våra värderingar är chansen större att vi också följer dem.
Min egen grundläggande värdering är att Gud älskar alla människor och att jag därför också bör älska alla människor. Och en följd av detta är att jag bör behandla alla människor så som jag själv skulle vilja bli behandlad (”den gyllene regeln”).
Lätt att säga. Inte lika lätt att konsekvent följa.
Vad har du för grundläggande värderingar?