Nu är jag hemma igen, efter tio veckor på annan ort.
Eller, nja, hemma och hemma. Jag bor i en tillfällig bostad resten av månaden, innan jag flyttar in i min riktiga nya lägenhet.
Så jag är hemma, men ändå inte.
Precis samma sak gäller alla som tror på Jesus. Vi är hemma, eftersom ”hemma” är där Jesus är. Och Jesus är precis här, där vi är.
Men vi har ännu inte kommit hem till vårt egentliga hem, det som vi aldrig kommer att behöva flytta ifrån igen.
När jag bor tillfälligt på en plats försöker jag ofta göra mig hemmastadd, nästan så att jag tänker att jag inte ska resa därifrån igen. Eller också tänker jag ”tillfälligt” hela tiden, och kommer inte riktigt till ro.
Precis samma sak är det alla som tror på Jesus. Det finns en risk att vi gör oss så hemmastadda här i vårt tillfälliga hem att vi glömmer bort vart vi är på väg. Eller också tänker vi ”tillfälligt” hela tiden, och bryr oss inte så mycket om det liv vi lever här och nu.
Det finns alltid diken att trilla i.