Jag vet inte hur det är med dig, men jag brukar ha lättare för att vända mig till Gud när jag har det bra än när jag har det jobbigt. Ändå är det när jag har det jobbigt som jag har störst behov av Gud.
I psalmen vi nyss sjöng bad vi till Herren, att han skulle ge oss den tro som sorgerna betvingar. Jag skulle gärna vilja ha den tron, för jag vet ju att när jag väl vänder mig till Gud, och verkligen talar om för honom precis hur jag känner mig, då känns det bättre sedan. Min situation kanske inte har förändrats, men min känsla har det.
Vi ska nu vända oss till Gud och be om förlåtelse. Jag vet inte vad du känner att du vill be Gud om förlåtelse för. Men jag vet att jag ska be honom förlåta mig för att jag inte litar på honom lika mycket när jag har det jobbigt som jag gör när allting är bra.
(1 Mos 32:22-31; 2 Kor 6:1-10; Matt 15:21-28; Ps 130)