Det finns en ofta återberättad historia som heter Fotspår i sanden. Om du vill kan du läsa den på till exempel den här sidan: Fotspår i sanden
Det är en vacker berättelse, som många älskar.
Själv har jag lite svårt för den. Jag tycker att man inte borde behöva vänta tills livet är slut för att få klarhet i att man är buren av Gud.
Men ibland kan det nog ändå vara så. Tro handlar inte om bevis, utan om just tro. Gud har lovat att alltid vara med oss (Hebr 13:5). När vi inte upplever att det är så, då får vi lita på att Gud ändå är där.
Och hur gärna vi än skulle vilja förstå livet medan det händer får vi ändå acceptera att vi ofta inte förstår det som händer förrän i efterhand.
