I söndagens evangelietext säger Jesus så här, när han talar om falska profeter:
”På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt.”
Det borde ju vara en självklarhet, kan man tycka, att inte leta efter druvor på en törnbuske, eller att försöka hitta fikon i ett tistelsnår. Men om vi tänker efter kanske det ändå inte är så självklart.
Många gånger tror jag att vi söker efter det vi vill hitta på en plats där vi VILL hitta det, även om det inte är rätt ställe. I en urgammal rolig historia letar en man efter någonting i ljuset från en lyktstolpe. En förbipasserande frågar vad han söker efter, och han svarar: mina nycklar. Den förbipasserande stannar då och hjälper mannen att söka, och efter en stund, när de inte hittar nycklarna, frågar han: Är du säker på att det var här du tappade dom? Nej, svarar mannen, det var där borta i hörnet. Men där är det ju så mörkt, så jag tyckte att det var bättre att jag letar här, där det är ljust.
Man kan skratta åt mannen. Men när man är ensam och olycklig, och inte tycker att livet har någon större mening, då söker man kanske efter gemenskap och stöd hos människor som ser ut att ha gemenskap med varandra och vara lyckliga. Men det är inte säkert att det yttre visar en sann bild av det inre. Många gånger är det nästan tvärtom, att de som anstränger sig allra mest för att se lyckliga ut är de som mår sämst. För att fly från tomheten man känner inom sig fyller man livet med högljudda och hektiska aktiviteter, som bara gör saken ännu värre.
I Jesaja kapitel 55 säger Gud så här:
”Kom, alla ni som törstar,
kom hit och få vatten,
kom, även om ni inte har pengar!
Förse er med säd, så att ni får äta!
Kom och få säd utan pengar,
vin och mjölk utan att betala!
Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd,
er lön på sådant som inte mättar?
Lyssna till mig, så får ni äta gott
och njuta av feta rätter.
Kom till mig och hör noga på,
lyssna, så får ni liv.”
Orden syftar inte bokstavligt på mat och vatten, förstår vi av sammanhanget. Det vi egentligen söker är nog frid. En inre känsla av lugn och tillfredsställelse, som inte påverkas av vad som händer oss i livet. Och den friden är det bara Gud som kan ge oss.
Låt oss därför vända oss till Gud, be honom om förlåtelse för det vi vet att vi har gjort fel, och be honom ge oss sin frid.
(Mika 3:5-8; 1 Joh 4:1-6; Matt 7:15-21; Ps 119:30-35)