Själv ska han dock räddas

I mitt senaste inlägg skrev jag att trä, gräs och halm kan brinna upp.

Det var ju inte ett särskilt sensationellt uttalande. Men sammanhanget var att den som under sin jordiska livstid, bildligt talat, bygger upp sitt liv med de materialen, kommer en dag att få se sitt livsverk brinna upp. I alla fall enligt vad Jesus sa till sina lärjungar.

Och så skrev jag att du skulle fundera på några ord i slutet av den bibeltext jag refererade till: ”Själv skall han dock räddas”.

Själv ska han dock räddas, men som ur eld, står det.

Den bibelversen kanske ligger till grund för (den katolska) läran om skärselden. Som jag personligen ställer mig tveksam till, ska tilläggas.

Idag fokuserar jag inte på elden, utan på ”räddas”. Att även den som har byggt på mindre klokt sätt, men som med Gud i sitt hjärta har gjort sitt bästa, kommer att bli räddad.

Räddad från vad/räddad till vad, går jag inte heller in på idag. Bara detta enda:

Jesus bryr sig mer om människan, individen – dig och mig – än om vad individen har åstadkommit under sitt jordiska liv.

.


Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:

Är du tacksam för ditt säkerhetsbälte?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *