Jag pratade med en vän om det här med att berätta för andra om sin tro på Jesus. I en andaktsbok läste vi att lärjungarna måste ha känt sig osäkra när Jesus sände ut dem runt om i landet för att vittna (se till exempel Matt kapitel 10, Mark 6:7-13, Luk 10:1). Vad skulle de säga, som inte ännu visste så mycket?
Jag sa då att jag inte alls trodde att lärjungarna var osäkra. De visste ju inte att det var så mycket de ännu inte visste, om vem Jesus var, och vad hans uppdrag innebar. Så de sa nog mest: ”Vi har funnit Messias!” (Joh 1:41) och sedan ”Följ med och se!” (Joh 1:46). Min vän fortsatte: ”Munnen säger vad hjärtat är fullt av.” (Matt 12:34)
För min vän var detta mer än ett bibelcitat. Tidigare hade han en övertagen tro, föräldrarnas tro. Numera har han hittat sin egen tro, sin egen relation med Jesus. Förut när han berättade om Jesus var det mer av förnuftets och de inlärda kunskapernas vittnesbörd. Nu, när han berättar om sin tro, kommer orden från hjärtat.
.