Idag läste jag ett avsnitt ur Johannesevangeliet, Joh 13:31-35. I den korta texten, bara fem verser, står ordet ”förhärliga” fem gånger, i olika varianter. Ordet syftar i texten på Gud och på Människosonen. Men om man inte förstår vad ordet betyder blir det bara en lång radda tjatiga upprepningar. Så vad betyder ”förhärliga”?
Enligt den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista betyder det ”lovprisa, upphöja”. En sökning på nätet visar att ordet ofta används i betydelsen att framställa någonting som enbart positivt, till exempel så här, eller så här.
Men nu är det Bibeln jag pratar om, och Bibeln har ett lite annat språk än vi kanske är vana vid.
När det i Bibeln står att Gud (och himlens konung, Guds gärningar, Guds verk, Fader … ditt namn, Jesus och Sonen) ska förhärligas betyder det att Gud, som har skapat allting som finns, och som redan är typ ”störst, bäst och vackrast” (men på riktigt), ska bli erkänd som just störst, bäst och vackrast. Gud ska inte bli någonting som han inte är – han ska bli erkänd som det han redan är.
Skillnaden är alltså att när vi i dagligt tal pratar om att förhärliga någonting, då innebär det att måla upp någonting som bättre än det kanske är, medan när Bibeln pratar om att förhärliga betyder det att acceptera hur någonting redan är.
Om Gud verkligen är den som har tänkt ut och gjort allt som finns, då kommer en dag alla människor förstå det. Det är vad det innebär att Gud ska bli förhärligad.