”Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva.” (Matt 5:23-24)
För ett par dagar sedan skrev jag om förlåtelse, att vi behöver förlåta varandra, för att vi inte mår bra om vi inte förlåter.
Men ansvaret för förlåtelsen vilar inte bara på den som behöver förlåta. Den som behöver bli förlåten har också ansvar.
I bibeltexten här ovanför står det ”försona dig”. Det betyder att göra relationen bra igen. Det räcker inte med att be om förlåtelse, vi behöver också ändra oss, så att vi inte gör likadant igen.
Om vi inte ändrar oss spelar det ingen roll om vi får den andra personens förlåtelse. För då kommer vi att behöva bli förlåtna igen. Och igen. Och igen.
Det vi gör fel kan ligga som ett hinder mellan oss och Gud. Om vi tar ansvar för det vi gör fel blir det lättare för oss att vara nära Gud.