Månad: december 2025

Jag och min make brukar inte fira nyår på något särskilt sätt. Men för några år sedan gjorde vi det.

En familj från Iran som väntade på uppehållstillstånd bodde tillfälligt hemma hos oss över nyår. För att glädja dem, och ge dem någonting annat att tänka på, bestämde vi oss för att göra nyårsafton extra trevlig. Vi dukade fint och lagade någonting gott att äta. Och sen gick vi in till centrum och tittade på fyrverkerierna som brukar anordnas där varje år. Det var första gången vi gick dit, fastän vi hade bott i den staden ett antal år.

Det var så roligt, så roligt, så roligt! Vi promenerade dit tillsammans, och sedan stod vi på torget, och det var fyrverkerier överallt, kändes det som. Och alla ropade Gott nytt år! Både vi och våra gäster tyckte att det var mycket trevligt.

Jag vet inte om jag hade upplevt fyrverkerierna på samma sätt om det ”bara” hade varit vi själva. Men jag har en känsla av att det var själva delandet som gjorde det så stort.

För den här iranska familjen blev det nyåret början till någonting nytt och bättre. De fick så småningom uppehållstillstånd, och de har fått ett gott och bra liv, här i Sverige.

Med den här lilla berättelsen vill jag påminna dig om att det aldrig är för sent att börja någonting nytt. Det måste inte vara så stort som att flytta till ett annat land, eller ens att flytta till en annan stad eller byta jobb. Kanske du går och funderar på någonting som du gärna vill göra, men inte ännu har fått möjlighet till. Kanske det är dags nu?

Gott nytt år!

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:

Alldeles innan Jesus red in i Jerusalem talade han om för sina lärjungar vad som snart skulle hända.
Nej, inte att han skulle dö. Det talade han också om för dem. Men nu tänker jag på en helt annan sak. Han sa till sina lärjungar att de skulle gå till en specifik plats, där de skulle hitta ett åsnesto med ett föl bredvid sig. De skulle ta med djuren sig till Jesus, sa han, och om någon undrade varför de tog åsnorna skulle de bara säga att ”Herren behöver dem”, så skulle ägaren släppa ifrån sig djuren.
Och mycket riktigt, det blev precis så som Jesus hade förutsagt.

Fastän Jesus måste ha haft möjlighet att förutsäga vad som skulle hända, innan det hände, är det bara några få gånger det står i evangelierna att han förutsäger specifika händelser i sin egen tid.
Det är det här med åsnorna. Det är när han talar om för lärjungarna hur de ska hitta rummet där de ska fira den sista påskmåltiden tillsammans. Och det är att Petrus ska förneka honom. Och, förstås, att han själv ska bli dödad och sedan uppstå igen.
Han gör också några andra förutsägelser, men för det mesta gäller det då större händelser som ligger längre fram i tiden.

Eftersom Jesus var Gud borde han ha kunnat veta allting även när han vandrade som människa här på jorden.
Varför använde inte Jesus sin förmåga att se in i framtiden till att berätta för lärjungarna vad som skulle hända i olika situationer? Det borde ha kunnat komma väl till pass för dem, kan man tycka.

Men vårt liv är inte sådant. Vi lever en dag, en timme, en sekund i taget, och det är så det ska vara.
Var och en av oss ska leva ansvarsfullt i nuet, inte ha hela vårt fokus någonstans i framtiden. Om vi visste vad som skulle hända skulle vi antagligen ganska ofta göra andra val än vi nu gör. Vi skulle inte behöva ta samma ansvar som det är meningen att vi ska göra, om vi redan i förväg visste vilka konsekvenser våra val skulle få.

När Jesus talade om för lärjungarna vad som skulle hända, innan det hände, då handlade det om hans uppdrag som Messias, och hur det som står i skrifterna om Messias skulle gå i uppfyllelse. Han använder inte förutsägelser som ett sätt att övertyga lärjungarna om att han är den han är. Och det är antagligen inte förrän efteråt som de på allvar förstår att han förutsåg framtida händelser.

När Gud låter oss få veta sånt som inte har hänt än, då är det för samma syfte. Då handlar det om Guds rike, att kunskapen om Guds rike ska spridas, och att Guds rike en dag ska komma till oss på ett konkret och påtagligt sätt.

Fram till dess får vi finna oss i att inte veta hur vår framtid kommer att se ut. Vi får ta en dag i taget ur Guds hand, i förtröstan på att han har full koll. Och lita på att han tar hand om oss, vad som än händer.

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg? Här är en länk till ett av dem:

Året 2025 går mot sitt slut. Snart börjar det nya året – 2026 – och Bibelutmaningen går in på sitt fjärde år.

Det är inte försent att hoppa på tåget.

Vill du läsa Bibeln med mig och de andra deltagarna i utmaningen? Kanske läsa igenom hela Nya Testamentet?

Utmaningens motto är ”Inga löften, inga krav!”

Läs mer här: Bibelutmaningen 2026

P.S.
Du kan vara anonym, om du föredrar att inte ge mig din vanliga epostadress.

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:

Vad ser du framför dig när du tänker på Jesusbarnet födelse, som vi firar och påminner varandra om varje jul?

Jag gissar att det du tänker på är det rena, mätta och lindade barnet vi ser i alla julkrubbor. Men Jesus damp inte ner från himlen, ren och mätt och lindad. Maria födde honom. Och förlossningar är inte rena och fina.

Det står ingenting i Bibeln om Marias graviditet, och nästan ingenting om förlossningen. Det står bara att hon födde (Luk 2:6-7), och att hon hade fött (Matt 1:25). Men det vore konstigt, tänker jag, om Maria hade en besvärsfri graviditet och en smärtfri förlossning, som en del legender gör gällande.

För att Jesus skulle kunna befria oss genom sin död och uppståndelse behövde han vara både Gud och människa. Helt och hållet Gud, helt och hållet människa, brukar vi säga.

Ja, det där kan slå knut på våra hjärnor, även min. Det är helt enkelt omöjligt för Gud att vara en människa, och lika omöjligt för en människa att vara Gud själv. Ändå är det just detta kristendomen går ut på.

Jag ska skriva mer om det, men just nu utgår jag från att det stämmer, och att även det lilla fostret och det nyfödda barnet var en helt vanlig människa och samtidigt Gud själv.

Alla kvinnor som har varit gravida och fött barn vet att det är en lång, smärtsam och komplicerad process.

Utan att gå in på om bibeltexten ska läsas bokstavligt eller symboliskt konstaterar jag att den processen beskrivs på liknande sätt redan i början av den bibliska historien:

”Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn.” (1 Mos 3:16)

För att förklara hur Maria kunde föda Guds Son finns det legender som hävdar att även hon hade blivit till genom Guds heliga Ande, och att barnet hon bar på gled ut ur henne utan besvär eller smärta. Men det finns ingenting i den Bibel vi använder i den kristna kyrkan som bekräftar detta. Jag utgår därför ifrån att Maria var en helt vanlig flicka/kvinna, och att hennes graviditet och förlossning var precis lika komplicerad och smärtsam som den är för alla andra kvinnor.

Jesus födelse kostade. Den kostade besvär, obehag och smärta för Maria. Den kostade obehag och smärta för det lilla Jesusbarnet. Det kostade antagligen smärta för Gud att låta sig begränsas till att bli människa. Och eftersom Jesus var Gud kostade det för honom att vara begränsad till att vara människa och att låta sin gudomlighet vara gömd.

Med detta vill jag påminna dig om att det Gud har gjort för oss, för dig, inte är någon enkel historia.

Du är dyrbar i Guds ögon.

Därför är Guds människoblivande i det lilla Jesusbarnet också dyrbart.

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem:

Vill du börja läsa Bibeln, men känner dig osäker på hur? Bibeln innehåller ju så många olika böcker…

Om du vill få hjälp med läsningen finns det en hel del bibelläsningsplaner på nätet, en del med och en del utan kommentarer till läsningen. Sök på ”bibelläsningsplan”, så får du upp många bra sidor.

Det finns också en bibelläsningsplan här på min blogg.

Men man behöver ingen bibelläsningsplan för att läsa Bibeln. Det räcker att man 1) har en Bibel och 2) öppnar den och läser i den. Hur man läser, hur mycket man läser, hur ofta man läser – det är förstås vars och ens eget val. Men om man vill veta mer om (vad människor genom flera millennier har tänkt och sagt om) Gud, då är Bibeln ett bra ställe att söka.

För mig passar det bra att ha med mig Bibeln i min smartphone, och att ha en plan för min läsning.

Vad tror skulle funka bäst för dig?

.

---

Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem: