Jesus lärjungar, och de som kom till tro på Jesus den första tiden, började gradvis förstå att Jesus var mer speciell än de hade trott. Men varför? Vad var det som övertygade dem?
Det var inte hans undervisning, även om de upplevde att han var klok och hade stor kunskap om Gud.
Det var inte hans underverk, för han gjorde i stort sett ingenting som inte redan hade gjorts av andra – profeten Elisha botade sjukdomar, mättade många människor med bara lite mat och uppväckte döda. Profeten Samuel styrde över vädret. Inte ens Jesus himmelsfärd var helt unik – profeten Elia togs upp till himlen medan hans efterträdare Elisha såg det hända.
Nej, det som gjorde Jesus speciell var att han blev dödad, och sedan blev levande igen. Döda hade uppstått före Jesus, men då hade Jesus, någon profet eller någon annan gudsmänniska varit inblandad i handlingen. Jesus uppstod i sin grav, ensam.
När de första kristna la ihop allt de visste om Jesus kunde de bara få det att gå ihop om Jesus var Guds son, av samma väsen som Fadern, född av Fadern före all tid, som vi säger i den Nicenska trosbekännelsen.
Det vill säga, de var övertygade om att Jesus var Gud själv.
Du kanske vill läsa fler inlägg på min blogg?
Här är en länk till ett av dem: