När vi har det jobbigt, särskilt när det är andra människor som är orsaken till att vi har det jobbigt, då tror vi lätt att vi inte är viktiga, värdefulla eller älskade.
Men vad som än händer dig i livet, glöm aldrig att det finns (åtminstone) en som älskar dig.
Alltid.
Och ifall du undrar – ”världen”, som står i bibelversen, betyder hela den bebodda världen och alla som finns där. Alltså inte ”alla andra”, utan DIG (också).
Vi har väl alla kännt oss ensamma någon gång. Det kan hända, och det har hänt mig, att mitt i ett sällskap med många andra människor känna en total ensamhet. Man är sig själv närmast, även om man är med vänner, familj eller andra människor. Där kan kan finnas en gemenskap men också en känsla av ensamhet.
Tack för din kommentar, Sigvard! Jag kan bara instämma. Man kan känna sig väldigt ensam även mitt ibland människor man känner och tycker om. Och det är viktigt att vi inte säger att det räcker att ”bara” vara älskad av Gud. Vi människor behöver varandra också.