För en tid sedan blev jag, återigen, påmind om att livet är en gåva. En gåva som vi får ta emot med glädje, vårda med omsorg och kärlek, och så småningom ta avsked av. Det gäller både vårt eget liv och de människors liv som vi har omkring oss.
Vi kan inte ta livet för givet. Varje dag kan vara vår sista, men samtidigt är varje dag ändå alltid en ny början. Viktigast av allt är att leva i nuet, att vara medveten om vad vi har omkring oss just nu, och inte fastna i tanken på vår egen eller våra nära och käras kommande död.
Det är inte alltid lätt att leva i nuet. Det kan till och med vara mycket svårt ibland. Men det är vår gåva och vår uppgift.
Som troende kristen är jag övertygad om att jag varje dag är buren av Guds starka och trygga hand. I den handen kan jag leva i trygghet, vad som än händer. Är livet tungt och jobbigt får jag lita på att Guds hand fortfarande finns där, under mina fötter, som en trygg grund att stå på, eller ligga i. Är livet roligt får jag dansa i samma hand. Och när jag dör bär Guds hand mig över tröskeln, in i evigheten.
Är livet jobbigt för dig just nu? Då önskar jag dig att kunna känna Guds hand under dina fötter. Jag önskar dig att kunna lita på att Gud är lika nära varje dag, hur din dag än ser ut, vad som än ligger framför dig. Och att våga, och orka, tro att Gud vill dela både din glädje och din sorg med dig.