I Bibeln står det gång på gång (till exempel här: Joh 10:1-15) att Jesus är vår herde, och att vi är får.
Naturligtvis betyder inte det att vi har päls (full med ohyra) och äter gräs!
På den tid då texterna skrevs visste de flesta vad ett får var, och hur det var att vara herde för en flock får. Nu för tiden vet de flesta ingenting om får och fåraherdar. Och att bli kallad ”fårskalle” är inte särskilt positivt. Men för den som är en gammaldags fåraherde är fåren är en värdefull tillgång, som man ska vara rädd om.
Det är inte för att fåren skulle vara särskilt korkade som de behöver en herde. Det är i stället för att de ska få ägna sig åt det som får är bra på – äta, växa och producera fler får – i trygghet. Herden vakar över fåren, håller koll på att det inte kommer några rovdjur och dödar dem, och visar dem var det bästa gräset och det godaste vattnet finns.
Budskapet i de här får-texterna är att när man lägger sitt liv i Guds händer kan man vara trygg.
P.S.
(Vi är inte får, och vi är bra på mycket mer än bara äta, växa och producera fler människor.)