När jag läser Psalmerna i Psaltaren slås jag av att de som skrev dem kände att de kunde säga precis allt till Gud. De visste att Gud tål att höra alla våra tankar, och att vi därför kan säga vad som helst när vi pratar med Gud.
Ibland behöver man prata av sig, klaga sin nöd, även om man kanske egentligen vet att man har fel, att det man känner inte är sant eller verkligt. Fastän man kanske inte menar allting man säger. Fastän man själv inser att man överdriver.
Vare sig du känner dig glad eller ledsen, arg eller nöjd, kärleksfull eller hatisk, trygg eller otrygg – du kan alltid säga precis vad du tänker och känner till Gud.
När du vågar vara helt ärlig mot Gud tror jag att du åtminstone ibland kommer att uppleva att orden i Filipperbrevet är sanna:
”Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” (Fil 4:7)