Du kanske tycker att jag är naiv som tror på Gud, när världen ser ut som den gör. Och det kanske jag är.
Men i så fall är jag glad att jag är naiv. Jag tror på en Gud som är kärlek, som älskar oss människor, vad vi än hittar på, och som vet vart vi är på väg, när vi inte själva gör det.
Gud vet vart vi är på väg därför att han har en plan. Vi har fått ansvar för världen, och vi får bära det ansvaret tills den dag kommer då vi inser att vi inte klarar det själva. För till slut kommer vi att inse det, och inse att vi behöver Gud, som har skapat oss.
Vi, alltså mänskligheten som grupp, måste komma till vägs ände. Där står Gud och väntar på oss, och längtar efter oss. (Luk 15:20)
Det är vad jag tror på, naivt eller inte naivt.
Vad tror du på?