Att tolka Bibeln är som att spänna en gummisnodd.
En gummisnodd är till för att hålla ihop saker. Den töjer sig och ger med sig, efter behov.
Om gummisnodden dras ut för långt kan den brista.
Om den som drar ut gummisnodden tappar taget om den, kan den sprätta iväg åt oväntat håll, och förvandlas till ett vapen, som kan göra skada där den träffar.
Om gummisnodden används för att hålla ihop någonting som är mindre än dess omkrets, då ramlar den av, och gör ingen nytta.
Samma sak gäller för bibeltolkning.
Precis som när det gäller gummisnodden är bibeltolkningen till för att hålla ihop saker, hålla ihop berättelserna om Gud med berättelsernas läsare.
Bibeltolkning töjer sig och ger med sig, allt efter behov.
Om bibeltolkningen dras ut för långt, om tolkningen blir allt för långsökt eller fantasifull, går gummisnodden den av, och den som tolkar texterna och den som lyssnar/läser försvinner iväg åt olika håll.
Om den som tolkar bibeltexterna tappar kontakten med dem som lyssnar eller läser, då sprätter tolkningen ivåg åt oväntat håll, och förvandlas till ett vapen, som kan göra skada där den träffar.
Om den som tolkar bibeltexterna inte vågar tolka alls, bara läser upp exakt vad som står i texten, då är tolkningen för slapp, och håller inte ihop någonting alls, och blir meningslös.
Så var rädd om gummisnodden, du (och jag) som har till uppgift att tolka Bibelns texter!