Beredelseord Nionde söndagen efter Trefaldighet 2018 (årgång 1)
Bibeltext: Ps 8
”Vad är då en människa, att du tänker på henne?” (Ps 8:5)
Vilket uppdrag vi har fått av Gud! Att ta hand om Guds skapelse, att sköta och bevara jorden och allt som lever på den.
Jag tror att det är detta som skiljer oss från djuren, att vi har fått ett uppdrag, och ett ansvar, som djuren inte har fått.
Det är vår sak att tänka framåt och komma ihåg bakåt, att vara uppmärksamma på vart vi är på väg, och lära av våra erfarenheter och misstag.
Världen är beroende av att vi sköter vårt jobb på ett bra sätt.
Ändå gör vi inte det.
Vi tänker ofta mer på oss själva än på någon annan. Vi ser ofta till våra egna fördelar, och sätter oss själva i främsta rummet.
Inte alltid, och inte alla. Men tillräckligt många av oss för att vi ska ha problem med vår uppgift.
Gud vet vilka svårigheter vi har. Gud står alltid beredd att hjälpa oss, när vi ber om hjälp.
Och Gud förlåter oss, varje gång vi gör fel, när vi ber om förlåtelse.
Idag skulle jag därför vilja att vi tillsammans ber om förlåtelse för vad människosläktet har ställt till med, på vår jord.
Inte för att du eller jag har större ansvar än någon annan människa. Men för att du och jag vet var förlåtelsen och upprättelsen och hjälpen finns att få.